Det finns ett naturskydd på Island som utgörs av national- och landsparker, naturreservat och monument. Totalt finns det omkring åttio naturskyddade områden runt hela Island, ön domineras av ett fjordlandskap med flera hundra vulkaner.
Island har ett mångfacetterat och rikt djurliv, i synnerhet när det handlar om fågelliv. Fågelskådarnas paradis heter Breiðarfjörður, dit många kommer i hopp om att få se en skymt av fåglarnas konung- havsörnen. I området Västfjordarna finns de tre största fågelbergen på Island, tillika de största i Europa med Látrabjarg i spetsen.
Det har just Västlandet, med området kring Västfjordarna och fågelparadiset Breiðarfjord som först blev tätbebyggda i samband med de första bosättningarna på ön. Det rika och imponerande fågel- och djurriket var en av orsakerna, men också den frodiga och bördiga jorden.
Islandshästen
Det går naturligtvis inte att skriva om Islands djur- och naturliv utan att skriva om islandshästar, som inte bara är förknippad och känd på Island utan även en av de kändaste hästraserna i världen. Det är en mycket pålitlig hästras, vilket till stor del beror på att den är renrasig. På Island är man mån om att bevara denna renrasighet och det finns till och med ett förbud mot att återinföra en islandshäst som en gång lämnat ön. Även islandshästar som är utlandsfödda är förbjudna. Denna renrasighet har man hittills lyckats bevara i mer än 800 år.
Förutom att vara pålitlig är Islandshästen även tålig och robust vilket krävs för att klara av snabba väderväxlingar och ibland svåra väderförhållanden som råder på Island. Den är liten i mankhöjd (i genomsnitt 136 cm) jämfört med många andra hästraser, men trots att den inte är större än en ponny klassas den som häst. Pålitligheten och tåligheten gör den även lämpad sig för turridning, och även om man saknar erfarenhet eller känner rädsla för att rida klarar de flesta av att rida på en islandshäst.