• Samfundet Sverige-Island

    I mer än 85 år har vår ideella förening skapat personliga kontakter och stimulerat kulturellt utbyte mellan Island och Sverige.
  • Lär känna verkligheten under vikingatiden, sedd genom tolvhundratalets glasögon.
    Resehandbok till islänningasagornas värld.
  • Artiklar om Island

    Upptäck vår samling artiklar om Islands litteratur, språk, historia, kultur, konst etc.
    Du är välkommen med ditt bidrag.
  • Om Samfundet

    Om föreningens historia, styrelse, stadgar och hur du blir medlem.
  • Aktuellt och nytt

    Information, nyheter, tips, aktiviter, länkar och annat aktuellt.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5

NY BOK

 
"Resehandbok till sagornas värld"
 

Boken Islänningasagor: Händelser, platser och bilder tar oss med på en resa runt hela Island till sagornas värld.

I 29 avsnitt introducerar boken olika platser och personer knutna till sagorna.
 

 

 

 
img Islänningasagor: Händelser, platser och bilder

 

VÄLKOMMEN

Samfundet Sverige-Island är en ideell förening som bildades 1930. Ändamål är bland annat att sprida kunskap om, samt öka intresset för Island.

Samfundet arbetar för att främja och skapa personliga kontakter, samt stimulera kulturellt utbyte mellan Island och Sverige.

 

 

SENASTE ARTIKLAR

Artiklar om Islands litteratur, språk, historia, kultur mm.

  • Mera om islänningasagor

      Mera om islänningasagor Hur kan de läsas?   I ett gemensamt arrangemang bjuder Samfundet Sverige-Island in till evenemanget Mera om islänningasagor- Hur kan de läsas? Ett samtal om syftet och arbetet med den nya boken Islänningasagor, händelser, platser och bilder, utgiven av Katla förlag och Samfundet Sverige-Island 2015.   TID Läs mer
  • Island som tema i Nordisk Tidskrift

        I Nordisk Tidskrift 2015 häfte 4, finns fyra artiklar om ämnen som rör Island. Tidskriften är för många okänd, men den är en guldgruva för den som letar efter uppgifter om folk och händelser Norden. När du söker uppgifter om vad som hänt i Norden genom åren är Nordisk Läs mer
  • Sökes: nya översättare från isländska till svenska

      Översättare sökes -   Att översätta från isländska är att få kontakt med en levande litteratur som både har bred internationell utblick och tusenåriga rötter.   För att uppmuntra återväxten söker vi efter en ny generation översättare. Ni kan ha studerat isländska på universitetet i Sverige eller utomlands; men vi är Läs mer
  • Ansök om boende på Villa Bergshyddan i Stockholm

      Nordiskt kultursamarbete -   Stadens nordiska kultursamarbete med de fyra huvudstäderna Helsingfors, Köpenhamn, Oslo och Reykjavík har på senare år utökats även med de självstyrande områdenas huvudstäder, Mariehamn, Nuuk och Tórshavn. Kultursamarbetet innebär årliga möten mellan kulturnämnderna, kulturchefsmöten och övrigt informationsutbyte.   Villa Bergshyddan som gästbostad I huset Villa Bergshyddan, som Läs mer
  • Gråmossa och saga-tid

      Elisabeth Crona -   Gråmossa och saga-tid   Full av förväntan slår jag upp min nya bok "Den som glömmer". Och redan de första meningarna visar varför isländska trillerförfattare, och främst av dem Arnaldur Indriðason, är så fängslande: "En vass vind drog över Miðnesheiði. Den kom från höglandet i norr, for Läs mer
  • Svenska folkbibliotek - Passa på!

      Köp nu!   Beställ de klassiska Islänningasagorna till subventionerat pris!   Riksbankens Jubileumsfond, Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Gustav Adolfs Akademien har anslagit 140.000 kronor till subventionering av de svenska folkbibliotekens inköp av det stora bokverket Islänningasagorna. Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar (5 stora volymer i vackra blå band) med 1.000 Läs mer
  • Om tankar

          Om tankar - Den vackra nya fembandsutgåvan av Islänningasagorna, samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar (2014) har gett mig en trevlig anledning att ännu en gång bläddra genom många sagor. Och det har väckt mycket trevliga gamla minnen. När jag växte upp under efterkrigsåren på nordöstra Island var dessa berättelser Läs mer
  • NY BOK - Islänningasagor: Händelser, platser och bilder

      NY BOK med kartor, platser och personer -     Den nya boken "Islänningasagor: Händelser, platser och bilder" är en enkel ingång till sagornas landskap. Islänningasagor är Nordens viktigaste bidrag till världskulturen, och i denna rikt illustrerade bok finns 29 valda avsnitt ur 25 islänningasagor.   Med kartor över Islands delar, Läs mer
  • Konstperspektiv av en stalker

      En dialog -   Jag kommer till Island när det är som mörkast. Det är i början av december 2012 och dagsljuset är en färskvara som bara varar några timmar.   Reykjavik är den första anhalten och hotellet jag bor på ligger mitt i stan, bara ett stenkast från Nationalgalleriet och Läs mer
  • Aptitretare och ingång till de isländska sagorna

      "Resehandbok till sagornas Island"   Rune Bengtsson RECENSION -   Lagom till julhandeln kommer en liten volym på svenska med 29 utdrag ur islänningasagor, geografiskt placerade runt Island och rikt illustrerade med vackra landskapsbilder och föremål knutna till respektive saga. Kartor över Islands delar – väster, norr, öster och söder – visar centrala Läs mer
  • Årsmöte i Samfundet Sverige-Island 2015

      Rapport årsmöte -   Årsmöte och årsfest hölls i Islands ambassads residens vid Strandvägen i Stockholm. Verksamhetsberättelsen för det 85:e året och bokslutet godkändes. Samfundet fick två nya styrelsemedlemmar, Sigrún Landvall och Stefán Björnsson. Årsavgiften är oförändrad, 200 kr. Ingunn Franzén och Heimir Pálsson, som lämnar styrelsen efter många år, avtackades Läs mer
  • Medieläget på Island

      Medieläget på Island -   De flesta nöjer sig med gratistidningen. Dödsrunor håller prenumeranter kvar. Vilket innehåll är mediekonsumenterna beredda att betala för, när det finns så mycket som är gratis? En del av svaret kan man kanske finna på Island, där en majoritet av befolkningen nöjer sig med en dagligen Läs mer
  • Ny interaktiv karta till islänningasagorna

      Islänningasagor och platser -   Både för den som besöker Island och den som sitter hemma och läser islänningasagorna skapar ortnamnen en fascinerande värld. De många platserna har säkert varit av stor minnesteknisk hjälp för dem som berättade om sina släktingar och stamfäder och genom tiderna har de stått som minnesmärken Läs mer
  • Verksamhetsberättelse 1 oktober 2014 till 30 september 2015

      Verksamhetsberättelse 2015 -     SAMFUNDET SVERIGE-ISLAND, Verksamhetsberättelse 1 oktober 2014 till 30 september 2015.   Styrelsen för Samfundet Sverige-Island har under året bestått av åtta personer Nanna Hermansson ordförande Hans Blidberg vice ordförande Heida Grétarsdóttir skattmästare Läs mer
  • Svenskt pris till den isländske översättaren Hjörtur Pálsson

      Letterstedtska föreningens nordiska översättarpris har tilldelats Hjörtur Pálsson som har en särställning eftersom han översatt till isländska från alla de nordiska språken utom grönländska och samiska. Hjörtur Pálsson har förmedlat nordisk litteratur på Island, översatt verk av alla de stora nordiska författarna och varit verksam i nordiskt kultursamarbete, inte bara Läs mer
  • Nordiska rådets pris 2015 till filmen Fúsi

      Nordiska rådets höstsession hölls i Reykjavik och stora överhängande problem diskuterades, statsministrarna önskade ett mer effektivt samarbete i migrationsfrågor och klimatfrågor togs upp inför det kommande mötet i Paris. Andra saker, som gemensamt personnummer och avfallshantering över gränserna, kan tyckas mindre, men är nog så viktiga. Vad som bäst når Läs mer
  • Reaktion på Peter Andersens artikel "The Christian Signification of the Ramsund Carving"

      ”Vad hände sen, farmor?”   Tidigare i höstas besökte jag Historiska museet i Stockholm tillsammans med en fyraåring. På golvet utanför Guldrummet upptäcker vi en kopia av den så kallade Sigurdsristningen (Ramsund, Södermanland). Fyraåringen lägger sig på golvet och jag berättar historien, så som jag har hört den. Guldet som Läs mer
  • Islänningasagorna första exemplet på nordic noir

      Nordic Noir -   "Ingen modern nordisk litteratur kan i originalitet mäta sig med islänningasagorna" skriver professor emeritus Lars Lönnroth (en av översättarna bakom det nya verket) i Biblioteksbladet, nummer 8, 2015. Vad menar han med det?   Det har sagts att de så kallade ”islänningasagorna”, även kallade ”släktsagor” eller ”ättesagor”, Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
Gå till

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

  • Facebook  

    En social nätverkstjänst
    kr. 0 / år GILLA oss på Facebook Lätt att hålla kontakt Snabba meddelanden Uppslagstavla
  • Bli medlem  

    Välkommen i gemenskapen
    kr. 200 / år Deltag i aktiviteter Stöd verksamheten Kom till sammankomster Umgås med likasinnade
  • 1

FACEBOOK

 

FRAMSIDAN

Här nedan ser du en av våra populära artiklar.
Vad tycker du att läsa om?
Vi vill gärna höra från dig.
Skriv till oss!
 

 

Árni Magnússon samarbejdede med Thomas Bartolin

Om Árni Magnússons liv og indsamlingen af de håndskrifter der blev hans livsværk, kunne man bl.a. læse i Nyt fra Island nr. 4, 2011. Her skal kun omtales nogle hovedpunkter. Árni rejste til København som tyveårig for at studere og bestod teologisk embedseksamen to år senere. På den tid fandtes der ikke noget universitetsstudium der dækkede hans egentlige interesser, filologi og historie, men han var så heldig i 1684 at blive assistent hos Thomas Bartholin d. y. som kort forinden var blevet udnævnt til kongelig historiograf. De to unge mænd – Bartholin var kun fire år ældre end Árni – arbejdede flittigt med afskrivning af håndskrifter og dokumenter, og fem år efter at deres samarbejde begyndte, udkom en trykt bog på latin med en lang titel i tidens stil; titlen kan let forkortet gengives som Om årsagerne til danernes dødsforagt mens de endnu var hedninger, samlet af gamle, endnu uudgivne håndskrifter og mindesmærker. Bogen blev udgivet i Bartholins navn, men dens største værdi ligger i dens rigdom af oplysninger hentet fra islandske middelalderhåndskrifter, oplysninger som tydeligvis skyldes Árni Magnússon. Bartholins bog blev grebet med begærlighed af førromantikkens digtere i Europa, Herder i Tyskland og Thomas Gray og Thomas Percy i England, og den unge Walter Scott udnævnte den begejstret til sin yndlingslæsning.

 

Indsamling af håndskrifter og professur 1701

I løbet af det 17. århundrede havde mange værdifulde islandske håndskrifter fundet vej til Kongens bibliotek og Universitetsbiblioteket i København, og Árni Magnússon begyndte selv at samle og afskrive i 1680erne og grundlagde dermed Den Arnamagnæanske Håndskriftsamling – navnet er dannet ud fra Árni Magnússons latinske navn, Arnas Magnæus. Bartholin døde allerede i 1690, hvad der naturligvis var et stort tab for Árni; efter hans død overgik nogle islandske håndskrifter i Bartholins bibliotek til Árni, bl.a. den store Möðruvallabók, der indeholder ikke mindre end 11 islændingesagaer, f. eks. Njals saga. I 1701 udnævntes Árni Magnússon til professor i ”danske antikviteter”; han var den første islænding der beklædte et professorat ved Københavns Universitet.

 

Undersøgelse av misforhold på Island og oprettelse af jordebog 1702-13

Men han skulle ikke få fred til at passe sit professorat og sine håndskrifter, for allerede året efter blev han af kong Frederik IV udset til sammen med vicelagmanden (senere lagmand) over Island, Páll Vídalín, at indgå i en kommission der skulle undersøge forholdene på Island, hvor vulkanudbrud og klimaforværringer havde skabt misvækst og uår, hvortil kom at den kongelige administration af det fjerne land gav grundlag for idelige klager. De to kommissærer fik en instruks med 30 punkter; et hovedpunkt var udarbejdelsen af en jordebog over hele landet; et enormt arbejde som tog mange gange den tid som de på forhånd havde afsat til det. Halldór Laxness’ roman Islands klokke handler om disse år og følger særlig en enkelt sag som blev taget op af kommissærerne, en tyve år gammel dødsdom over bonden Jón Hreggviðsson, som endte med at Højesteret i København endelig frifandt Jón for de mordanklager han var blevet dømt på tredive år tidligere.

 

Indsamlede håndskrifter transporteredes 1722

I årene 1702-13, mens jordebogsarbejdet stod på, havde Árni Magnússon fast ophold på bispesædet i Skálholt hos biskop Jón Vídalín, en fætter til lagmanden. Han havde medbragt sin håndskriftsamling, som han nu fik enestående muligheder for at forøge ved sine og sine medarbejderes rejser rundt om i landet. Da han forlod Island for sidste gang i 1712 – midt under Store Nordiske Krig -- efterlod han håndskrifterne i Skálholt af sikkerhedshensyn; først da krigen var forbi i 1720 blev håndskrifterne transporteret fra Skálholt i 55 kister på 30 heste til Hafnarfjörður til det danske krigsskib som førte dem til København. ”Denne karavane med sine tunge kufferter er som et sindbillede på Islands fornedrelse, som den bevæger sig i skridtgang med landets bøger fra dets gamle kulturhovedstad til det danske skib i Hafnarfjörður” siger Jón Helgason (1958).

 

Giftermål 1709

Imidlertid havde Árnis forhold stabiliseret sig væsentligt. I 1709 giftede han sig under et ophold i København med den velstående enke Mette Fischer, og i 1714 flyttede parret ind i en af Universitetets professorboliger i Store Kannikestræde. Særlig efter 1720, da Árni ikke uden vanskeligheder havde fået sine håndskrifter udleveret, må tilværelsen have formet sig nogenlunde som han helst kunne ønske sig den; men denne lyksalighedstilstand skulle ikke vare længe.

 

Ildebrand i København 1728

arni kort rundetorn-trinitatis20. oktober 1728 udbrød den store ildebrand i København, men først dagen efter, da spiret på Vor Frue Kirke var faldet, gik redningsarbejdet af håndskriftsamlingen i gang. Med hjælp fra sine tjenestefolk og to unge islændinge fik Árni læsset bøgerne på en vogn, som i tre-fire omgange kørte de dyrebare skrifter gennem røg og gnister og panikslagne københavnere og ud af brandzonen. På hjørnet af Gothersgade og det nuværende Kongens Nytorv fandt han husly til sig selv og sine bøger hos en tømmerhandler der tidligere havde været hans skriver.

Det vides ikke hvor stor skaden var, da der ikke fandtes nogen fortegnelse over samlingen før branden, men redningsmændene har formentlig først og fremmest tænkt på at redde de ældste pergamenthåndskrifter; det der brændte var mest yngre papirhåndskrifter, trykte bøger og Árni Magnússons egne optegnelser gennem et langt liv. Selv om Árni gjorde tapre forsøg på at erstatte noget af det mistede, var han en mærket mand, og han døde allerede i januar 1730, kun 66 år gammel.

 

Árni Magnússons bibliotek til Københavns universitet

Det var i sidste øjeblik det lykkedes at redde Árni Magnússons bibliotek; huset brændte ned i løbet af eftermiddagen ligesom resten af Store Kannikestræde. På den anden side af Købmagergade, på Trinitatis kirkeloft, brændte hele Universitetsbiblioteket, hver eneste bog, heriblandt to vigtige islandske kongesagahåndskrifter, Kringla og Jöfraskinna, hvis tekst dog heldigvis er bevaret i afskrifter.

På sit dødsleje testamenterede Árni Magnússon sine håndskrifter, sine trykte bøger og en del af sin formue til Københavns Universitet, og allerede ved nytårstid 1730 blev håndskriftsamlingen flyttet til de nyrestaurerede Trinitatis Kirkeloft – mere skræmte sporene tilsyneladende ikke! Der var den i 150 år til den i 1861 blev flyttet til de nybyggede Universitetsbibliotek i Fiolstræde.

 

Det Arnamagnæanske Institut 1956

I 1956 holdt samlingen atter flyttedag; nu blev den opstillet under hvælvingerne i Christian IV’s Proviantgård, vis-à-vis Det Kongelige Bibliotek. Det skete i forbindelse med oprettelsen af Det Arnamagnæanske Institut, som sammen med Den Arnamagnæanske Kommissions Ordbog delte lokaler med samlingen i Proviantgården i 20 år, indtil instituttet, ordbogsprojektet og håndskriftsamlingen i 1976 overflyttedes til Universitetets nybyggeri på Njalsgade (KUA), og derfra ved sammenlægningen med to andre universitetsinstitutter i 2002 til hjørnet af Njalsgade og Amager Fælledvej.

 

Håndskriftudleveringen til Island 1971-97

arni kajen-1971 400pxÅrene i Proviantgården og i Njalsgade 76 var stærkt prægede af håndskriftsagen og senere af håndskriftudleveringen (1971-97). I 1961 vedtog Folketinget loven om udlevering af islandske håndskrifter i de københavnske samlinger til Island, en lov som blev endeligt stadfæstet i 1971. Ifølge loven skulle de håndskrifter der kunne betegnes som ”islandsk kultureje”, udleveres; dvs. håndskrifter der ikke alene var skrevet af islændinge, men som også overvejende vedrørte islandske forhold. I de følgende år udleveredes 1666 håndskriftnumre fra Den Arnamagnæanske Samling til Island, foruden flere tusind diplomer (middelalderbreve) og diplomkopier. Den del af samlingen der er forblevet i København, er noget mindre, og består i væsentlig grad af ikke-islandske håndskrifter. Alle udleveringshåndskrifter skulle fotograferes og, hvis nødvendigt, restaureres inden udleveringen, hvad der medførte en ikke ubetydelig administrativ byrde for instituttets stab. Som en anerkendelse af denne indsats inviterede det islandske Arnamagnæanske Institut (oprettet i 1962) i 1997 en hel flyvemaskine fuld af deres danske kolleger og andre der havde medvirket til den lykkelige løsning af håndskriftsagen og til implementeringen af udleveringsloven. Det blev en dejlig fest med et fagligt seminar og en udflugt til sagasteder, og ikke mindst givende kollegialt samvær.

 

Árni Magnússons 350-års fødselsdag 2013

Også Árni Magnússons 350-års fødselsdag blev fejret med et fagligt seminar i oktober, men på selve fødselsdagen inviterede statsministeren til en festaften i Nationalteatret, hvor der blev fremført indslag der alle havde forbindelse med håndskrifterne eller deres indhold. Flere af indslagene havde humoristisk karakter, bl.a. en ”mini-musical” over de mest prægnante replikker i Islands klokke. Præsidenten, som aftenen før havde inviteret til en festlig middag på Bessastaðir, holdt en tale fra scenen, og skiftede i slutningen sprog fra islandsk til dansk, idet han henvendte sig direkte til Dronningen. Håndskriftudleveringen var, sagde præsidenten, blevet indledt med fire små ord, som havde fæstet sig i erindringen hos islændingene: ”Vær så god, Flatøbogen”. Nu var tiden kommet til at svare med et enkelt lille ord: ”Tak”.

 

”Memory of the World”

I 2009 skete der det glædelige at Den Arnamagnæanske Håndskriftsamling blev optaget på UNESCOs liste over verdens vigtigste skriftlige kilder, ”Memory of the World”. Der er det specielle ved optagelsen at håndskriftsamlingen nu er delt mellem to nationer; men ikke desto mindre kan og bør den stadig opfattes som en enhed, som det påhviler begge nationer at bevare og udnytte til videnskabelige og kunstneriske formål.

 

66 handrit úr fórum Árna Magnússonar, 2013

Dette synspunkt kommer stærkt frem i en publikation som udkom på islandsk i anledning af fødselsdagen og som senere vil udkomme også på dansk og på engelsk. I denne smukke bog med mange fine håndskriftfotografier skriver 35 forskere af otte forskellige nationaliteter, men alle tilknyttet de arnamagnæanske afdelinger i begge lande, om 66 håndskrifter i Den Arnamagnæanske Håndskriftsamling, udvalgt for at vise variationsbredden i samlingen. Her er både islandske og norske håndskrifter, men også danske og svenske, sågar et enkelt spansk, og de fordeler sig på adskillige århundreder. Om hvert af disse 66 håndskrifter har bogen en historie at fortælle, og alle disse 66 historier har en fællesnævner der hedder Árni Magnússon. Uden hans samlerlidenskab og ihærdighed ville der mangle noget væsentligt i verdens erindring.

 

Árni Magnússons 350-års fødselsdag af Jonna Louis-Jensen.

Artikeln är publicerad i Nyt fra Island, Årg. 50, nr 4, 2013, utgiven av Dansk-Islandsk Samfund. Äldre nummer finns att läsa på hemsidan Dansk-Islandsk Samfund är den äldsta av de nordiska bilaterala vänföreningarna och bildades 1916 för att främja förståelse och inbördes kännedom mellan Danmark och Island.

Dr. phil. Jonna Louis-Jensen uppvuxen i Köpenhamn och i Oslo, lärde sig isländska på Island. Hon studerade sedan västnordiska språk i Köpenhamn och kom att arbeta med isländska texter vid Den Arnamagnæanske Håndskriftsamling hos professor Jon Helgason. Hon efterträdde honom 1972 som professor i det isländska språket och litteraturen. Utöver undervisning i Köpenhamn och i Tórshavn har hon arbetet med handskrifterna, delningen av den stora samlingen, många utgåvor och artiklar.

 

Läs mer om författare på Dansk Kvindebiografisk Leksikon - kvinfo.dk   Kvinfo.dk ►

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här