Artiklar Mycken läsning på tema Island

 

 

Ett barn måste få ett namn. Så även ett nytt land.

 

bild morgunbladid 1963-12-21

Den 14:e november 1963 såg man en ö dyka upp ur havet sydväst om Västmannöarna. Den var först liten men växte snabbt och blev till ett nytt land, inte ett av de största men ändå ett land. Utbrottet började några dagar tidigare och stod sedan fram till juni 1967. Jag var fem år gammal när utbrottet började och naturligtvis minns jag ingenting om det, men öns namn är ändå förmodligen det första isländska ortnamnet utan för mina hemtrakter som jag lärde mig.

 

Första namnet: Gosey

I början var man långt ifrån överens om namnet på denna nya islänning. Men det första namnet var enkelt. Redan dagen efter öns födelse kallades den i de isländska dagstidningarna för Gosey ’Utbrotts-ö’ eller ’Vulkanutbrotts-ö’. Och de kommande tre veckorna användes namnet Gosey flitigt i alla tidningar. Andra namn föreslogs dock snabbt, så som Hafsteinn, d.v.s. ’Hav-sten’, och Nýey, ’Ny-ö’. Det första namnet syftar både på en sten i havet och är en ordlek med syfte på mansnamnet Hafsteinn. Det senare namnet, Nýey, hade använts på en ö som dök upp ur havet år 1783 väster om Reykjanes men försvann snabbt igen.

 

Och sedan kom Séstey

De första dagarna sågs inte mycket till själva ön genom det tjocka rökmolnet. På skoj blev den därför uppkallat Séstey (Séstei), vilket kan betyda lite av varje: ’en ö som syns’, ’något som syns för evigt’ eller även ’något som inte syns’, beroende på hur namnets andra del tolkas, hur ordet stavas och hur smårolig man vill vara … Således kallades ön helt reservationslöst Séstey i Islands största dagstidning redan den 20:e november. Också det vädjande namnet Hverfei, d.v.s. ’försvinn-ej’, föreslogs på skoj. Dessa ordlekar bygger på det att orden ei ’inte’, ey ’alltid’ och ey ’ö’ har samma uttal i isländskan. Men det skymtas också igenom detta att man inte var särskilt optimistisk till att ön skulle få ett långt liv. ”När lavan inte längre strömmar kommer troligtvis samma öde att vänta Surtsey som andra öar vid sydkusten av landet som har dykt upp men snart sjunkit i havet“, står t.ex. i en tidning i december 1963. Det ser så ut som att detta namn och ordspelet omkring det hade sitt ursprung bland de geovetare som först kom till platsen redan den 15:e november; det kan även vara så att just geologen Sigurður Þórarinsson, som är välkänd här i Sverige, hade ett finger med i spelet. Och det verkar som om vissa människor tog namnet Séstey ganska allvarligt. I en av dagstidningarna den 20:e november trycktes således några rader ur en insändare:

Jag tycker – säger skribenten – att det är mycket enklare och mer korrekt att kalla den nya ön för Kullen [d.v.s. isl. Hóllinn]. Det namnet har fiskare i årtionden kallat platsen där utbrottet försiggår nu. Dessutom tror jag att många islänningar inte skulle veta hur man stavar Séstey rätt. – Desto enklare namn desto bättre, i detta avseende som alla andra.

Kolumnisten på tidningen kommenterade skribentens ord:

[Jag] har aldrig trott att namnet Séstey skulle väljas; för det är namnet alldeles för dumt, även om det i början låter lite roligt. Alternativa namn som [jag] minns att har föreslagits är Ólafsey, Óley, Vestmann, Kokksey, Ísleifsey, Gosey, EreyVarey (jfr SésteySéstei), SVey (= Suðvestey), Nýey, Bjarnaey, Suðurey.

 

Skämtsamheter – men också lite allvar

surtserySom man ser är några av namnen mer eller mindre rena skämtsamheter, d.v.s. Séstey, Kokksey ’Kockens ö’, Erey och Varey som betyder ’Är-en-ö’ och ’Var-en-ö’ och SVey, som visserligen kan betraktas som en förkortning för ’Sydvästö’ men är också ett ordspel med syfte på ordet svei, som uttalas på samma sätt, men betyder ’skäms, fy på dig’! – Namnen Ólafsey, Óley, Vestmann och troligen också Kokksey, syftar nog alla på den första mannen som uppmärksammade vulkanutbrottet. Han hette Ólafur Vestmann och var en besättningsman på en fiskebåt som befann sig nära platsen på morgonen den 14:e november.

Tio dagar efter insändarbrevet står att läsa i samma kommentarspalt, som så ofta lite lättsamt:

Dagboken annonserar härmed efter de bästa namnen på den nya ön söder om Västmannaöarna. Det sägs att den varken får heta Séstey eller Gosey, ännu mindre Svey, … Kanske Okey, men allt om det: Här med uppmanas allmänheten att lämna in sina förslag så att ortsnamnsnämnden har något att stötta sig på. Dagboken kommer att belöna det bästa namnet med en vacker bild av ön, men kom ihåg att inte ringa. – Folk! Sätt er ner och skicka ett brev till dagboken med era förslag. Låt oss sätta tidsfristen till 7:e december.

”Okey”, jasså. Ännu ett nytt namn, och med vissa konnotationer … Ok-ey (’Okets-ö, Bördans-ö’) eller kanske helt enkelt okey.

 

Frakkey – hade det varit möjligt?

Ett av de allra första namnen som användes om ön har jag ännu inte nämnt. Tre franska våghalsiga journalister var de första människorna att kliva fot på ön redan den 6:e december. Där satte de upp den franska flaggan. Dagen efter omtalas ön som Gosey, d.v.s. ’Utbrottsö’, i en av dagstidningarna, så som hade blivit vanligt, men inom parentes kallas ön emellertid för Frakkaey, dvs. ’Fransmännens-ö’. Nästa dag (8/12) ställde samma tidning frågan till Halldór Halldórsson, professor i språkvetenskap vid Islands universitet, vad han tyckte om namnet Frakkaey. Professorn lät faktiskt inte negativ gentemot namnförslaget – eller snarare namnformen Frakkey – men ville annars inte säga mycket eftersom han var ledamot i ortsnamnsnämnden och det var den som dagen efter skulle ta ställning till ett passande namn på ön.

 

Ortsnamnsnämndens beslut: Surtsey

Ortsnamnsnämndens möte den 9:e december blev en vändpunkt i namndebatten. På kvällen meddelades ett förslag om att vulkankratern på havsbottnen skulle heta Surtur och att själva ön skulle döpas till Surtsey. Surtur är namnet på den mäktiga svarta jätten som man i äldre tid ansåg levde i underjorden och rådde över elden. Hans namn betyder ’svart’ eller ’den svarte’ och eftersom ön faktiskt var kolsvart till färgen tyckte nämnden att namnet passade särskilt bra.

 

Västmannaöborna gör ett uppror: Vesturey

Men nu tog det hus i helvete. De varmblodiga Västmannaöborna ansåg att detta nya namn var en ren skandal. Ön var ju deras; den hade blivit till inom deras region, en timmes resa väster om den största ön i ögruppen. De tyckte att myndigheterna hade förorättat dem grovt när de inte ens kontaktade dem angående en eventuell namngivning.

En grupp raska unga män från Västmannaöarna seglade ut till den nya ön fyra dagar senare och några av dem gick i land. Det höll på att sluta med att denna dag, fredagen den 13:e, skulle bli en äkta otursdag, eftersom vulkanen plötsligt började röra på sig och männen fick springa för livet. Ingen skadades dock. De hade med sig en isländsk flagga och ett par skyltar med det namn som invånarna i deras hemstad tyckte mest om. Det var namnet Vesturey, d.v.s. ’Västerö’.

 

Hån, även förtal, enligt Snorri Sturluson!

Detta var en farofylld resa som kritiserades i tidningar och i radio. Gruppens ledare, en ung man som några få år innan hade utexaminerats från den danska officerskolan, skrev en artikel om resan som trycktes i en av dagstidningarna. Där kritiserade han myndigheterna hårt för att ha förbigått öborna i namnvalsfrågan, och också medierna för felaktigheter i deras berättelser om denna upptäcktsresa. Han ger inte ett öre för ortnamnsnämndens namnförslag och påminner läsarna om Snorri Sturlusons ord från 1200-talet, d.v.s. att det vore rent av ett hån, även förtal, att uppkalla något efter en jättes namn. Vidare påpekar han att ortsnamnsnämnden i sin redogörelse hade påstått att namnet Surtsey vore lätt att uttala, men att redan den första dagen hade ändå radions bäste nyhetsuppläsare uttalat namnet fel, d.v.s. som ”Surs-ey”, utan t, istället för Surtsey.

 

”Döpt i huvudet på någon eld-djävul”

I en av dagstidningarna intervjuades en av männen som deltog i denna berömda sjöresa. ”Faktiskt åkte vi ut till ön för att protestera mot namnet, som irriterar oss“, sade han. ”Men besväret har inte lett till det resultat som vi förväntade, eftersom ön fortfarande kallas Surtsey“, fortsatte han, lite bedrövad. Journalisten frågade varför han var emot namnet och mannen svarade: ”Framför allt därför att ön är döpt i huvudet på någon eld-djävul som vill förstöra och elda upp allt; och dessutom tycker vi att namnet passar dåligt med andra ortnamn här i trakterna.”

 

Vesturey … Surtsey

Under de närmaste månaderna publicerades bl.a. dikter i tidningar, där man höll fast vid namnet Vesturey. Så sent som i april 1964 var Västmannaöborna fortfarande så missnöjda med namnet Surtsey att de skickade ett brev till ortsnamnsnämnden där de begärde att namnet skulle dras tillbaka och ön döpas på nytt som Vesturey. Och långt in på året 1964 kallas ön fortfarande Vesturey och inget annat i Västmannaöarnas veckotidning. Men det var namnets Vesturey:s sista dödsryckningar; Surtsey hade blivit det namn som alla kände till och använde, och hade dessutom fått en formell stämpel.

 

Sigurður Þórarinssons röda mössa

Det kan slutligen noteras att en av de isländska dagstidningarna berättade kort före jul 1963 att geologen Sigurður Þórarinsson hade åkt till ön några dagar tidigare tillsammans med en annan geolog. Som vanligt hade Sigurður haft på sig sin berömda röda mössa med tofs, som var hans kännetecken. Enligt tidningen lämnade han tofsen på ön, och nu fanns det naturligtvis anledning till ännu ett nytt namn på den, Skúfsey, d.v.s. ’Tofsö’!

 

Veturliði G. Óskarsson
professor i nordiska språk
Uppsala universitet

 

Källor:

  • Alþýðublaðið 10/12 1963;
  • Alþýðublaðið 7/12 1963;
  • Alþýðublaðið 14/4 1964;
  • Alþýðumaðurinn 33 årg. 41, 1963;
  • Dagur 14/12 1963;
  • Framsóknarblaðið 19/2 1964;
  • Fylkir 3/4 1964;
  • Lögberg-Heimskringla 21/11 1963;
  • Morgunblaðið 16/11 1963;
  • Morgunblaðið 20/11 1963;
  • Morgunblaðið 30/11 1963;
  • Morgunblaðið 21/12 1963;
  • Tíminn 16/11 1963;
  • Tíminn 26/11 1963;
  • Tíminn 21/12 1963;
  • Vísir 13/11 1964;
  • Vísir 15/11 1963;
  • Vísir 10/12 1963;
  • Vísir 2/10 1965.

 

Läs mer:

 

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

Fler artiklar...

  • Om att skriva en svensk-isländsk deckare

    Om att skriva en svensk-isländsk deckare

          Jag var på jobbutbyte en sommar bland nordiska ungdomar i Reykjavik och som student ett halvår på Háskóli Íslands. Sedan dess har det isländska lagrats i ett rum i hjärtat. Minnen, smaker, lukter och stämningen bland de som rörde sig på gatan Läs mer
  • Rapport från årsmöte 2017

    Rapport från årsmöte 2017

          Medlemmar i Samfundet Sverige-Island hade kallats till årsmöte fredagen den 20 oktober 2017 i Fatburs Brunnsgata 19, Stockholm. Ordförande hälsade de 32 medlemmarna och andra gäster välkomna. Peter Landvall valdes till kvällens ordförande och Sigrún Landvall till sekreterare. Verksamhetsberättelsen för tiden 1 Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76
  • 77

Senaste artiklar...

Mest lästa artiklar

  • The Christian Signification of the Ramsund Carving

    The Christian Signification of the Ramsund Carving

          Sigurdsristningens kristna innebörd Inledning av Nanna Hermansson På konferensen om ballader i Tórshavn i juli 2015 nämnde Peter Andersen ristningen på Ramsundsberget i Sörmland, den så kallade Sigurdsristningen. Han antydde Läs mer
  • Islands historia i korta drag

    Islands historia i korta drag

          ISLANDS HISTORIA - i korta drag.   En kortfattad Islands historia   Gunnar Karlsson: Islands historia i korta drag. Översättning från isländska Ylva Hellerud. Mál og menning, Reykjavík. 2010. Mál og Läs mer
  • Karta Island - praktisk A4 karta

    Karta Island - praktisk A4 karta

      Här kan du se en karta över Island. En praktisk karta över hela Island i A4 storlek, lämplig att ha om du vill veta platsnamn eller planera en rundresa. Filen öppnas som Läs mer
  • Skald och kung

    Skald och kung

      Den isländske skalden Þórarinn Eldjárn hedrade kung Karl Gustav med ett hyllningskväde den 18:e november 2014.   Det finns en traditionell bakgrund till besöket på Stockholms slott då Hans Majestät Konungen tog Läs mer
  • Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

    Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

          TVÅ FONDER - nordiska bilaterala kulturfonder och deras bakgrund 1918.   Inom Norden finns en rad mindre kända nordiska bilaterala kulturfonder och föreningar som liksom Samfundet Sverige-Island verkar för att utveckla Läs mer
  • The Fischer Center Selfoss Foundation

    The Fischer Center Selfoss Foundation

      Den 11 juli 2013 kl 17 lokal tid var det 41 år sedan Spassky spelade 1.d4 i det första partiet i Reykjavik. I Selfoss invigde Illugi Gunnarsson det som på isländska heter Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här