Artiklar Mycken läsning på tema Island

 

 

Häpna svenskar

 

Svenskar brukar ofta häpna över isländska ord. Tänk att man säger

  • flokkur (alltså ’flock’) för politiskt parti,
  • hjól (’hjul’) för cykel,
  • ilmvatn (’luktvatten’) för parfym,
  • odýr för billig,
  • skrúfa (’skruv’) för propeller och
  • tónleikar (’tonlekar’) för konsert!

 

Man har här alltså valt inhemska ord i isländskan i stället för att låna in ord från andra språk som vi har gjort:

  • cykel från grekiskan
  • konsert och propeller från latinet
  • parfym och parti från franskan och
  • billig från tyskan.

 

Purism

Purism brukar det kallas när ett språk undviker lån från andra språk och i stället utnyttjar det egna språket. Man vill hålla det rent från främmande inflytande, purism betyder just renhetssträvan. Man kan bilda sammansättningar som ilmvatn, tónleikar och odýr eller utöka betydelsen av ett ord som med hjól och skrúfa. Det finns också andra sätt som när man av tala (’siffra’) och völva (benämning på en spåkvinna i nordisk mytologi) bildar tölva för dator.

Nu går det att hitta exempel på detta även i svenskan. Vi har varit nästan lika fiffiga som islänningarna när vi bildat dator av data och -or i ord som motor och traktor. Vi säger tändare och använder inte engelska lighter, som man gör i danskan. Vi säger koppling i stället för det engelska clutch, som man gör i norskan, där omstavat till kløtsj.

Men det finns faktiskt också lånord i isländskan. Det heter till exempel bíll (’bil’) biskup, hótel, persóna (’person’), salat och vitamín. Men jämfört med de skandinaviska språken och även med andra besläktade språk som engelskan, tyskan och nederländskan är isländskan det språk som leder purism-ligan. (Färöiskan ligger på andra plats.) Varför är det då så?

 

Påverkan utifrån

Det hänger ihop med vad som hände under medeltiden. Då öppnade de skandinaviska språken upp dörrarna för lånord utifrån, speciellt från grekiskan och latinet, ofta via tyskan. Det hela hängde förstås ihop med att vi i Norden blev påverkade av europeisk kultur. Men Island då, var man inte intresserad där att bli en del av den nya kulturen? Jodå, det var man nog. Men två faktorer motverkade där språklig påverkan.

För det första genomgick inte isländskan de stora förändringar som de skandinaviska språken gjorde, som innebar att de språken blev enklare till sin struktur. I isländskan har man till exempel bevarat kasussystemet för substantiven. Ordet arm heter ju armur om det står som subjekt armi om det står som dativobjekt arm om det står som ackusativobjekt och arms, precis som i svenskan, om det står i genitiv. Detta gör det svårare ta in lånord och anpassa dem till isländsk böjning. Den andra faktorn var att Island hamnade under danskt välde 1380, och därmed blev danskan administrationens språk för lång tid framåt.

Det har alltså aldrig funnits en tradition att låna in främmande ord i isländskan annat än undantagsvis, och isländska språkvetare från 1600-talet och framöver har förordat att man skall söka i det egna språket när man behöver ord för nya företeelser. Detta har också brett folkligt stöd. Men till vardags går förstås inte dagens islänningar omkring och känner sig som purister när de säger ilmvatn och tölva, lika lite om vi svenskar känner oss blågula för att vi säger tändare och koppling.

 

Birgitta Lindgren, f.d. nordisk sekreterare vid Språkrådet (tidigare Svenska språknämnden)

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

Fler artiklar...

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76

Senaste artiklar...

Mest lästa artiklar

  • The Christian Signification of the Ramsund Carving

    The Christian Signification of the Ramsund Carving

          Sigurdsristningens kristna innebörd Inledning av Nanna Hermansson På konferensen om ballader i Tórshavn i juli 2015 nämnde Peter Andersen ristningen på Ramsundsberget i Sörmland, den så kallade Sigurdsristningen. Han antydde Läs mer
  • Islands historia i korta drag

    Islands historia i korta drag

          ISLANDS HISTORIA - i korta drag.   En kortfattad Islands historia   Gunnar Karlsson: Islands historia i korta drag. Översättning från isländska Ylva Hellerud. Mál og menning, Reykjavík. 2010. Mál og Läs mer
  • Karta Island - praktisk A4 karta

    Karta Island - praktisk A4 karta

      Här kan du se en karta över Island. En praktisk karta över hela Island i A4 storlek, lämplig att ha om du vill veta platsnamn eller planera en rundresa. Filen öppnas som Läs mer
  • Skald och kung

    Skald och kung

      Den isländske skalden Þórarinn Eldjárn hedrade kung Karl Gustav med ett hyllningskväde den 18:e november 2014.   Det finns en traditionell bakgrund till besöket på Stockholms slott då Hans Majestät Konungen tog Läs mer
  • Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

    Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

          TVÅ FONDER - nordiska bilaterala kulturfonder och deras bakgrund 1918.   Inom Norden finns en rad mindre kända nordiska bilaterala kulturfonder och föreningar som liksom Samfundet Sverige-Island verkar för att utveckla Läs mer
  • The Fischer Center Selfoss Foundation

    The Fischer Center Selfoss Foundation

      Den 11 juli 2013 kl 17 lokal tid var det 41 år sedan Spassky spelade 1.d4 i det första partiet i Reykjavik. I Selfoss invigde Illugi Gunnarsson det som på isländska heter Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här