Artiklar Mycken läsning på tema Island

 

 

 

MUSEER PÅ ISLAND
- artiklar :

  1. Inledning
  2. Skagafjörður
  3. Ísafjörður
  4. Siglufjörður

Vad med den traditionella islandssillen?

Islands sillmuseum.

 

Norr om Island, på polcirkeln ligger Grímsey och i fiskevattnen där brukade den stora norsk-isländska sillstammen passera. Siglufjörður är en mindre fjord mitt på Nordlandet och där finns, Síldarminjasafn Íslands, Sillmuseet. Museet berättar om sillfiskets uppgång och fall under 65 år på 1900-talet, under en tid då många samhällen liksom Siglufjörður utvecklades med sillen.

 

Siglufjörður och norrmännen

Enligt den medeltida Landámabókin var det Þormóður rammi Haraldsson från Norge som omkring 900 tog land vid fjorden och bosatte sig på Siglunes. Detta brukar framhävas eftersom norrmän återkom 1903 och de kom att förändra det lilla fiskesamhället Siglufjörður.

Norrmän hade dessförinnan fiskat torsk från segelskutor och även sill med not från Eyjafjörður och Östfjordarna, där norska redare slagit sig ner. Sillen rör sig på sommaren från norrväst österut. Islänningar försökte sig på samma fiske och saltade på Siglufjörður omkring 1880 den första islandssillen. Något senare hindrade havsis från Grönland fortsatta fångster.

När norrmännen efter sekelskiftet återkom var det med en stor mängd ångfartyg och de fiskade på feltet med både drivgarn och snörpnot. De lät bygga både bryggor, baracker och sillolje- och mjölfabriker på Siglufjörður och flera andra platser. Snart följde islänningarna dem och stod själva för sillfångst och beredning. Deras verksamhet växte så att 1916 exporterades omkring 200 000 tunnor av saltsill. Det var mer än norrmännens resultat och den norska insatserna minskade under första världskriget.
Andra nationer deltog också i fisket och bland dem några få svenska båtar.

 

Stationer och fabriker

På 1940-talet hade Siglufjörður 23 saltningstationer eller platser och fem fabriker för sillolja och mjöl. Den självständiga nationen Island vilade på inkomster av sillfångsterna. Nya metoder för att spåra sillen från luften och stora garn för ringa in den kom på 1950-talet liksom allt större stålfartyg. På 1960-talet minskade fångsterna och 1969 var stammen helt slut. På senare år har sillen dykt upp igen, forskare försöker följa den och få strandrikena och EU att enas om att ta upp mindre kvoter.

 

Sillmuseets byggnader

Róaldsbrakki, Roalds barack

Sillmuseets dominerande byggnad kallas Róaldsbrakki, på en tomt som Ole Andreas Tynes bebyggde 1906-07 med ett hus i tre våningar. Flera i hans familj var entreprenörer i Ålesund, handlade med timmer, hus och tunnor. Husnamnet kommer från hans kusin Elias K. Olaf Roald. Framför Róaldsbrakki finns en liten brygga som påminner om de plan för sillsaltning, bryggor och pirar som fanns. Den lokala kooperationen tog över huset på 1930-talet och där var saltningen igång till 1968.

Bland tunnor och redskap för saltning i bottenvåningen doftar det röda pulvret av sandelträ som används för matjesillen. Ovanför berättas om exporten och de många olika firmor som hade uppköpare på plats. Svenskar återkom varje säsong. Filmer visar hur fisket gick till och överfyllda båtar kom till kaj. Det gick att skopa upp hela sillstammen ur havet också innan dagens högeffektiva fiskemetoder kom till.

När sillen landades var det bråttom att ta hand om den. Kvinnor stod på bryggorna vid särskilda bord, dit fångsten fördes, varje sill nackades, vändes om i salt och radades snyggt i tunnan. En tunna gav en pollett i stöveln, det var ju ackord. Männen arbetade med landningen, med att köra fram salt och köra bort tunnor. Skadad sill och rens gick till sillmjöl eller olja och lukten från de nio fabrikerna låg över stan.

Sillen saltades på som flest 24 stationer. I tredje våningen i Roaldsbrakki står rummen som om de boende bara rusat ut på jobb. Kvinnor hade sitt logi, män annat. Maten lagades också där. På vinden kunde våta kläder hängas upp. Många av dem som kom till säsongarbetet var unga studerande. Andra som kunde få ledigt från ordinarie jobb i förhoppning att tjäna en hacka på kort tid kom resande.

När flera hundra båtar kom in för att söka lä eller för att det var söndag, fylldes stan av unga män och det blev både krogbesök, bio och dans med de saltande kvinnorna.

 

 

Mjölfabriken

Grána heter sillmjölsfabriken, som är rekonstruerad som från tiden 1934-45. Sill, som inte dög till saltning och rens behandlades på olika sätt och något av lukten hänger kvar. En vacker, ordlös film från 1967 förmedlar känslan av arbetet i buller och stank.

För produktionen krävdes både dieselmotorer och smedja, den äldsta turbinen/motorn från 1913 och den med fabrikens reservdelar visas i en del av fabriken, Njarðarskemma. Där finns fabrikens reservdelar och laboratoriet står som om någon just lämnat det.

 

 

Båthallen

I den stora båthallen, Bátahúsið, finns tolv båtar som ligger som vid bryggor med bodar och redskap. Den största, Týr SK33, är av ek om 38 ton byggd på Island 1946 och den har två mindre, öppna båtar för att lägga ut snörpvaden eller ringnoten. Ur noten vinschades sillen upp i den däckade båten. En annan islandsbyggd båt av ek från 1954 är Draupnir EA 70 om 12 ton. De många andra båtarna i hallen är mindre, var med sin historia.

Filmer i bodarna belyser arbetet också med att sköta vadar och agna långrevar för torskfiske.

 

 

Slipen, Slippurin

Mindre träbåtar byggdes på Siglufjörður långt innan slipen med maskindrivet spel och verkstad kom till på 1930-talet. Där byggdes småbåtar och reparerades större, upp till 200 ton, ända in i början på detta sekel. Staden tog över slipen som den stod. Nu vill Sillmuseet utnyttja den för att berätta båthistoria och framförallt för att hålla kunskapen om att bygga träbåtar vid liv.

Slipen ligger mitt i hamnen, medan Sillmuseets övriga byggnader ligger vid backen där norrmännen fick en tomt för sin verksamhet. Salthúsið, Salthuset, som är under renovering, ditflyttat med en lång historik, skall snart tas i bruk för museet.

 

 

Vad kan inte ett museum föra med sig?

När Sillmuseet, skapat av entusiaster, öppnades 1994 befann sig staden fortfarande i den vågdal som bildades när sillen försvann på 1960-talet. Konkurser och flykt hade lett till att sillperioden inte var något man ville tala om. Museet visade att det fanns en rik och spännande historia som berörde hela landet och då väcktes så småningom ett allmänt intresse. Att Sillmuseet blivit så omtyckt beror på att det är uppfört under ledning av en konstnär och präglat av hans känsla för stadens liv.

Ur några enkla spelningar i Mjölfabriken, där det finns en liten scen och några biografbänkar, utvecklades en årlig musikfestival och även Þjóðlagasetur sr. Bjarna Þorsteinssonar, Folkmusikcentret på Siglufjörður. Numera hålls konserter både i Båthallen och inuti Mjölfabrikens tank för tran.

Framför Róaldsbrakki har museet om sommaren brukat visa hur man förr saltade sill i tunnorna. Museibesökarna blev allt fler, årliga återvändardagar har hållits och med nya tunnlar öppnades en helt ny väg från Akureyri. Staden har fått flera restauranger kom till och ett nytt, stort hotell ligger nära museet och kryssningsfartyg har börjat komma in i fjorden.

Museets hemsida är utförlig, berättar om museet, om den litteratur som rör arbetet och liv under sillperioden och om musik.

 

 

 

TEXT
Nanna Hermansson

LÄNKAR

VIDEO

Informationsvideo om Islands sillmuseum på Vimeo med engelsk tal.

KARTA

BILDER
Klicka på en bild för att öppna bildgalleri. Håll mus över bildtext för att se text framträda tydligare.

 

 



KONTAKT SIGLUFJÖRÐUR


Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

 

Fler artiklar...

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76

Senaste artiklar...

Mest lästa artiklar

  • The Christian Signification of the Ramsund Carving

    The Christian Signification of the Ramsund Carving

          Sigurdsristningens kristna innebörd Inledning av Nanna Hermansson På konferensen om ballader i Tórshavn i juli 2015 nämnde Peter Andersen ristningen på Ramsundsberget i Sörmland, den så kallade Sigurdsristningen. Han antydde Läs mer
  • Islands historia i korta drag

    Islands historia i korta drag

          ISLANDS HISTORIA - i korta drag.   En kortfattad Islands historia   Gunnar Karlsson: Islands historia i korta drag. Översättning från isländska Ylva Hellerud. Mál og menning, Reykjavík. 2010. Mál og Läs mer
  • Karta Island - praktisk A4 karta

    Karta Island - praktisk A4 karta

      Här kan du se en karta över Island. En praktisk karta över hela Island i A4 storlek, lämplig att ha om du vill veta platsnamn eller planera en rundresa. Filen öppnas som Läs mer
  • Skald och kung

    Skald och kung

      Den isländske skalden Þórarinn Eldjárn hedrade kung Karl Gustav med ett hyllningskväde den 18:e november 2014.   Det finns en traditionell bakgrund till besöket på Stockholms slott då Hans Majestät Konungen tog Läs mer
  • Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

    Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

          TVÅ FONDER - nordiska bilaterala kulturfonder och deras bakgrund 1918.   Inom Norden finns en rad mindre kända nordiska bilaterala kulturfonder och föreningar som liksom Samfundet Sverige-Island verkar för att utveckla Läs mer
  • The Fischer Center Selfoss Foundation

    The Fischer Center Selfoss Foundation

      Den 11 juli 2013 kl 17 lokal tid var det 41 år sedan Spassky spelade 1.d4 i det första partiet i Reykjavik. I Selfoss invigde Illugi Gunnarsson det som på isländska heter Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här