Artiklar Mycken läsning på tema Island

 

 

 

MUSEER PÅ ISLAND
- artiklar :

  1. Inledning
  2. Skagafjörður
  3. Ísafjörður
  4. Siglufjörður

Torvgårdar i kulturbygd.

Museet i Skagafjörður.

 

Häradet Skagafjörður har en rik historia och hembygdsmuseet är mest känt för prästgården Glaumbær, som är en av landets stora gårdsanläggningar av grästorv som bevarats.

 

Den breda dalen Skagafjörður, med samma namn som fjorden i norr, är en utpräglad jordbruksbygd med spridda gårdar. På västra sidan av fjorden ligger staden Sauðárkrókur och på andra sidan fjorden Hofsós, den gamla handelsplatsen nedanför biskopssätet Hólar.

 

Sagan och gården Glaumbær

Bær betyder gård och glaumur skulle kunna vara av samma stam som ordet glamma, väsnas, som vid smide. Till gården Glaumbær har namnet Guðríður Þorbjarnardóttir knutits. Enligt sagorna färdades hon omkring år 1000 från Island till Grönland, vidare till Vinland, återkom hem och for sedan på pilgrimsfärd, troligen till Rom. Hon lovade då att bygga en kyrka om hon lyckades ta sig hem. När hon kom hade Snorre, sonen som var född i Vinland och hade övertagit gården, rest en kyrka.

Säkrare är det att fram till förra hälften av 1000-talet legat en gård med en långhus, skáli, nedanför den nuvarande. Arkeologiska undersökningar på flera ställen visar att det finns ett mönster, som tyder på att de tidiga bosättarna erfarit att husen måste ligga högre, på torrmark. Den nuvarande gårdens framsida vetter mot sluttningen ner mot älvarnas delta i öster.

 

 

 

Gårdsanläggningen Glaumbær

Jorden hörde sedan 1500-talet till prästämbetet och prästen var också bonde. Spår av äldre kyrkor har hittats både framför och norr om gården där kyrkan från 1926 ligger.

Gården består av fjorton sammanfogade mindre hus, med tjocka väggar av grästorv, lagda på olika sätt. Timmer bär taket av brädor och grästorv. De sex framhusen är, liksom baðstofan längst bak, byggda 1876-79 andra delar är äldre. På bägge sidor om huvudingången ligger två gästrum klädda med träpanel och med loft. Redskapsbodar och smedja har egna ingångar från framsidan.

Huvuddörren leder till en lång gång, öppen in till eldhuset med öppen härd och till flera förråd för olika matvaror. Innerst och lite högre ligger den ouppvärmda baðstofan, badstugan, med väggpanel och fönster. Den är ett tredelat allrum, arbets- , mat- och sovrum med elva sängar. Det södra delen var prästens sovrum och kontor.

Denna byggnadstyp, med många mindre hus, anses ha utvecklats ur långhuset, det som är känt från nordisk vikingatid. Hus med olika funktioner har byggts ihop. Framsidans rad av ståtliga trägavlar ses nu som modell för den traditionella isländska gården. De flesta bönder hade dock mycket mindre byggnader och äldre fotografier visar gårdar som närmast liknar gräsbevuxna kullar med mycket små fönstergluggar.

Stall för kor och för hästar låg en bit från boningshusen och ännu längre ner i sluttningen fanns två hus för fåren. Många hästar betade ute på allmänning hela året.

 

 

 

Byggðasafn Skagfirðinga

En engelsman som besökte Glaumbær 1938 var den förste som insåg det kulturhistoriska värdet och donerade en summa för dess bevarande. Gården var bebodd till 1947. Ett år senare bildades hembygdsmuseet och sedan 1952 har äldre föremål illustrerat livet på 1800-talet.

Utöver att samla, bevara och forska om föremål och fornsaker har Byggðasafn Skagfirðinga främst uppgiften att samla och förmedla kunskap om kulturarvet och förmedla den. Häradets två kommuner står bakom museet som är erkänt av staten. Fem museitjänstemän arbetar där utöver guider och annan personal.

Gården, som hör till Nationalmuseum, är kärnan i museet som också har en utställningar på andra ställen. Genom olika nätverk och projekt sträcker sig museet över häradet och har även internationella samarbetspartners.

 

 

 

Ett trähus med många liv, Gilsstofa, nu invid torvgården

Gilsstofa är ett trähus från 1849 som en snickare i Eyjafjörður reste åt sin bror i en tid då byggnader på landsbygden hade väggar av grästorv. Timmerimporten hade ökat, men husets historia säger en del om timrets värde. När ägaren blev sýslumaður, närmast häradshövding, i Skagafjörður monterades huset ner. Timret drogs på isen till Akureyri och lastades på ett fartyg. Vädret var dåligt i Skagafjörður och timret togs över i en öppen båt och kom iland vid älven Kólka på fjordens östra sida. Sedan drogs timret till en gård i Blönduhlíð där huset stod till 1872.

Då togs det ner igen och drogs tvärs över älvarnas isar till västra delen av fjorden, till Reynistaður, dit häradshövdingen flyttade. Det rymde både bostad, kontor och festsal, där det spelades teater redan 1876.

En ny häradshövding kom 1884 och lät flytta över huset till gården Gil. Därför fick det namnet Gilsstofa, när det 1890 flyttats till Sauðárkrókur.

Där var det boningshus och hyste även en butik till 1985. Då var det dags för en femte flyttning åter över till Blönduhlíð. Det togs åter ner och renoverades i Glaumbær 1997 och hyser nu både kontor och museibutik.

 

 

 

Framstegsivrare reste huset i Ás, också det vid torvgården

Áshúsið är ett lite yngre hus från 1886, rest på gården Ás i Hegranes och flyttat till museet 1991. Bonden Ólafur och hans hustru Sigurlaug var kunskapsrika och de höll kurser både för flickor och pojkar och byggde huset med tanke på den första skolan för unga kvinnor. Islands första kvinnoförening hade redan grundats på gården 1869. Paret var intresserade av framsteg inom lantbruket och införde diverse nya redskap från utlandet. De hade både den första järnspisen i häradet och den första stickmaskinen på 1870-talet. En vindmylla fanns på gården för att mala importerat korn och en slipsten med pedal. Husfrun Sigurlaug var inte bara barnmorska utan också slöjdkunnig och hon hjälpte vännen Sigurður Guðmundsson málari, målaren, att skapa den nya högtidsdräkten som byggde på äldre förlagor.

Fram till 1977 bodde fyra generationer i huset som flyttades till museet 1991.

På vinden visas slöjd och ullarbete och i Áskaffi serveras bröd och kaksorter som var vanliga under förra hälften av 1900-talet.

 

 

Minjahúsið, museisamlingen på Sauðárkrókur med verkstäder

Från 1870-talet växte ett samhälle upp på ören vid kröken av ån Sauðá. Folk flyttade dit, en brygga uppfördes, lossning, handel och fiske gav arbete. Kyrkan restes 1892, samhället fick skola, sjukhus och 1947 stadsrättigheter. Verkstäder hade kunder både på platsen och från hela häradet. Kooperationen, som både var konsument - och producentinriktad, utvecklades och ett varulager byggdes i betong 1949. Som Minjahúsið har det rymt utställningar, arbetsrum, och hela verkstäder från smed, snickare, urmakare och sadelmakare, som varit verksamma på orten. Allt skall 2017 flyttas till andra lokaler.

 

Lanthandel på Sauðárkrókur

Vid huvudgatan och ett litet torg ligger en butik, Verzlun Har. Julíussonar. Han hade börjat handla 1919, byggde nytt hus 1929 och hans son Bjarni har arbetat där sedan 1959. Det är fortsatt en lanthandel och museet har hjälpt till med att renovera inredningen. Utanför står bensinpumpen och minner om det åkeri som hörde till handeln och att bussarna söderut till Reykjavik utgick därifrån fram till 2006.

 

Torvskola på Tyrfingsstaðir á Kjálka, innerst i Skagafjörður

På nordlandet är klimatet jämnare än på sydlandet och då håller torvväggarna längre i norr än i syd. Växlande väderlek tär på torven och många byggnader på sydlandet rasade i stora jordskalv 1896. Boningshusen ersattes där av trähus klädda med korrugerad plåt och i början av 1900-talet kom betong allmänt i bruk.

Inte minst i Skagafjörður var däremot många torvgårdar bebodda också efter andra världskriget. De flesta jämnades senare med jorden, men fortfarande finns några av de stora torvgårdarna bevarade på nordlandet. En torvvägg kan stå ett sekel, men att underhålla både hus och hägnader av torv kräver mycken kunskap. För att hålla den levande startade museet i samarbete med andra Fornverkaskólinn, som sedan 2007 har hållit kurser med omkring 200 deltagare som arbetat med att åter restaurera gården Tyrfingsstaðir med både bonings- och uthus.

 

 

 

Emigrantcenter på Hofsós

Vid åmynningen på den gamla handelsplatsen Hofsós ligger ett packhus i timmer från 1777, ett typhus från den kungliga monopolhandelns tid. Där finns också Vesturfararsetrið, Emigrationscentret, som sedan 1996 i utställningar, gjorda i samarbete med Byggðasafn Skagfirðinga, berättar om utflyttningen västerut. Efter befolkningsökning i början av 1800-talet, hårda år och löften om ett bättre liv for under den senare delen av seklet en femtedel av de då omkring 70 000 islänningarna iväg till Nordamerika och Kanada.

 

Hólar í Hjaltadal

Island hade två biskopsdömen, Hólar i norr och Skálholt i söder. Hólar var ett centrum och dit hörde undervisning och ett tidigt tryckeri. Domkyrkan av sten byggdes 1763, men mot omkring 1800 förenades biskopsdömet med det södra. Torvgården Nýjibær, byggde prästen 1860 med äldre timmer. Den tillhör Nationalmuseum och visas för besökande. Lantbruksskolan från slutet av 1800-talet har utvecklats till universitetet ägnat både fiskodling, hästar och turism. Byggðasafn Skagfirðinga har hjälpt till med att utforma Sögusetur íslenska hestsins, med en utställning om hästens historia.

 

 

 

Forskning inom och med hembygdsmuseet

Den skriftliga traditionen är stark med med årsböcker och anteckningar allt ifrån sen medeltid. Stor förvåning har projektet, Skagfirska kirkjurannsóknin, en kyrkostudie, väckt då det visat sig att antalet kyrkor och kyrkogårdar varit mycket större än några skriftliga källor eller muntlig tradition antytt. Arbetet fortsätter med en arkeologisk undersökning av en kyrkogård i Keflavík i Hegranes. Museet deltar också i andra projekt till exempel i det stora registreringen av ödegårdar och frågan om hur jorden utnyttjades i den tidiga bosättningen, i samarbete med lokalhistoriker, amerikanska forskare och andra specialister.

Byggðasafn Skagfirðinga är ett nav i arbetet med den historiska medvetenheten i häradet. Till gården Glaumbær har Guðríður en av de mest populära gestalterna i islänningasagorna knutits. Husen, byggda med lite trä och mycket torv, har en atmosfär som hör samman med den miljö i vilken sagorna återberättades. Museet skildrar bakgrunden till det moderna Island och kan vara det som öppnar historien för den intresserade turisten.

 

 

 

TEXT
Nanna Hermansson

KARTA

LÄNKAR

BILDER
Klicka på en bild för att öppna bildgalleri.

 

 

 

 

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

 

Fler artiklar...

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76

Senaste artiklar...

Mest lästa artiklar

  • The Christian Signification of the Ramsund Carving

    The Christian Signification of the Ramsund Carving

          Sigurdsristningens kristna innebörd Inledning av Nanna Hermansson På konferensen om ballader i Tórshavn i juli 2015 nämnde Peter Andersen ristningen på Ramsundsberget i Sörmland, den så kallade Sigurdsristningen. Han antydde Läs mer
  • Islands historia i korta drag

    Islands historia i korta drag

          ISLANDS HISTORIA - i korta drag.   En kortfattad Islands historia   Gunnar Karlsson: Islands historia i korta drag. Översättning från isländska Ylva Hellerud. Mál og menning, Reykjavík. 2010. Mál og Läs mer
  • Karta Island - praktisk A4 karta

    Karta Island - praktisk A4 karta

      Här kan du se en karta över Island. En praktisk karta över hela Island i A4 storlek, lämplig att ha om du vill veta platsnamn eller planera en rundresa. Filen öppnas som Läs mer
  • Skald och kung

    Skald och kung

      Den isländske skalden Þórarinn Eldjárn hedrade kung Karl Gustav med ett hyllningskväde den 18:e november 2014.   Det finns en traditionell bakgrund till besöket på Stockholms slott då Hans Majestät Konungen tog Läs mer
  • Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

    Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

          TVÅ FONDER - nordiska bilaterala kulturfonder och deras bakgrund 1918.   Inom Norden finns en rad mindre kända nordiska bilaterala kulturfonder och föreningar som liksom Samfundet Sverige-Island verkar för att utveckla Läs mer
  • The Fischer Center Selfoss Foundation

    The Fischer Center Selfoss Foundation

      Den 11 juli 2013 kl 17 lokal tid var det 41 år sedan Spassky spelade 1.d4 i det första partiet i Reykjavik. I Selfoss invigde Illugi Gunnarsson det som på isländska heter Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här