Artiklar Mycken läsning på tema Island

 

 

 

Nordic Noir -

 

"Ingen modern nordisk litteratur kan i originalitet mäta sig med islänningasagorna" skriver professor emeritus Lars Lönnroth (en av översättarna bakom det nya verket) i Biblioteksbladet, nummer 8, 2015. Vad menar han med det?

 

Det har sagts att de så kallade ”islänningasagorna”, även kallade ”släktsagor” eller ”ättesagor”, utgör Nordens enda originella samlade bidrag till världslitteraturen. Påståendet betyder inte att alla dessa sagor är odödliga mästerverk men däremot att några av de bästa är det samt, framför allt, att själva genren är unik. Ibsen, Strindberg, Selma Lagerlöf och H.C. Andersen må ha skapat klassiker som läses över hela världen, men någon helt ny litterär genre har de inte skapat, ingen framställningsform som i originalitet kan jämföras med de bästa islänningasagorna.

 

Vad är då det speciella med dessa sagor, som skrevs på 1200-talets Island men skildrar släktfejder och andra händelser som ska ha inträffat där under vikingatiden, cirka 250 år tidigare? Först och främst det kärva och till synes objektiva sättet att berätta om forntida begivenheter som folk i bygden såg och hörde dem, dock utan att öppet värdera det inträffade. Därtill en ren och enkel prosastil, klar och kylig som källvatten men med mörka komplikationer dolda i undertexten, liksom isberget döljer det som finns under vattenytan.
Samt, inte minst, spännande historier om konflikter på liv och död. Sagaberättarna ägnar sig aldrig åt moralpredikningar, psykologiserande eller känsloutbrott, trots att sådant ymnigt förekommer i annan medeltidslitteratur. Ändå lyckas de genom antydningar, drömavsnitt och halvkvädna visor förmedla till läsaren vad som utgör mänsklig storhet och vad som inte gör det, vad som är tragiskt och sublimt respektive komiskt och groteskt i människors liv.

 

Tag till exempel den berömda scenen mot slutet av Laxdalingarnas saga, där berättelsens centralgestalt, Gudrun Osvifsdotter, på gamla dar tillfrågas av sin son Bolle vilken av sina många män som hon älskat mest. Gudrun vägrar att svara, ty så privata frågor besvaras aldrig i en isländsk saga.
Men Bolle vet, liksom läsaren, att hon gjort livet svårt för sina män och bland annat av svartsjuka hetsat sin make (Bolles far) att döda hennes egen tidigare älskare, Kjartan, en av landets största hjältar, dessutom makens bäste vän. När sonen nu, många år senare, envisas med att pressa sin mor om vem hon älskat mest, svarar hon till slut, efter lång tystnad: ”Jag var värst mot honom som jag älskade mest.” Sedan säger hon inget mer och strax därefter dör hon utan att förklara sig. Sagan överlåter åt läsaren att grubbla över vem hon kan ha menat: var det Kjartan eller Bolles far? Förmodligen Kjartan, men helt säker kan man inte vara.
Själva osäkerheten bidrar till scenens storhet. Isberget avslöjar inte sin hemlighet men läsaren engageras.

 

Det sägs ibland att dessa berättelser är alltför våldsbejakande för att lämpa sig som läsning för människor i dag, men så är det inte i de bästa sagorna. Våld förekommer ofta, eftersom livet var sådant på vikingatiden, men våldet förhärligas inte. De största sagahjältarna, sådana som Njal och Gunnar på Lidarende i Njals saga, söker tvärtom fred och förlikning. Och de som i likhet med Gudrun i Laxdalingarnas saga hetsar män att begå våldsamheter, går själva ett tragiskt öde till mötes. Vad våldet angår är dagens nordiska deckare betydligt värre än islänningasagorna.
Däremot kan man kanske säga att också sagorna är exempel på ”nordic noir”: de skildrar en mörk värld.
Ett problem med äldre svenska översättningar av islänningasagorna är dock att de som regel är skrivna i ett högtravande språk som ska föreställa ”fornnordiskt” men i dag verkar löjligt: ”Spörja vill jag dig, frände, vad du bär i hug” och liknande otympligheter. I den stora nyöversättning av samtliga islänningasagor som nyligen företagits under ledning av Kristinn Jóhannesson och Gunnar D.Hansson, har vi försökt återvända till det enkla men ändå kärnfulla talspråk som präglar de isländska originalen.
Därmed hoppas vi att sagorna åter ska bli de svenska klassiker som de alltid förtjänar att vara, inte minst på biblioteken.

Lars Lönnroth

 

 

Artikeln är från senaste numret av tidskriften Biblioteksbladet, BBL (nr. 8, 2015).
Biblioteksbladet har som uppgift att dels vara medlemstidning för Svensk Biblioteksförening, dels vara ett av Sveriges ledande organ för en levande och ifrågasättande biblioteksdebatt.
BBL har funnits sedan 1916.
Biblioteksbladet
 
Lars Lönnroth är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, expert på fornisländsk litteratur samt en av flera översättare bakom det nya bokverket.
 

artikel i Biblioteksbladet

 

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

 

Fler artiklar...

  • Om att skriva en svensk-isländsk deckare

    Om att skriva en svensk-isländsk deckare

          Jag var på jobbutbyte en sommar bland nordiska ungdomar i Reykjavik och som student ett halvår på Háskóli Íslands. Sedan dess har det isländska lagrats i ett rum i hjärtat. Minnen, smaker, lukter och stämningen bland de som rörde sig på gatan Läs mer
  • Rapport från årsmöte 2017

    Rapport från årsmöte 2017

          Medlemmar i Samfundet Sverige-Island hade kallats till årsmöte fredagen den 20 oktober 2017 i Fatburs Brunnsgata 19, Stockholm. Ordförande hälsade de 32 medlemmarna och andra gäster välkomna. Peter Landvall valdes till kvällens ordförande och Sigrún Landvall till sekreterare. Verksamhetsberättelsen för tiden 1 Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76
  • 77

Senaste artiklar...

Mest lästa artiklar

  • The Christian Signification of the Ramsund Carving

    The Christian Signification of the Ramsund Carving

          Sigurdsristningens kristna innebörd Inledning av Nanna Hermansson På konferensen om ballader i Tórshavn i juli 2015 nämnde Peter Andersen ristningen på Ramsundsberget i Sörmland, den så kallade Sigurdsristningen. Han antydde Läs mer
  • Islands historia i korta drag

    Islands historia i korta drag

          ISLANDS HISTORIA - i korta drag.   En kortfattad Islands historia   Gunnar Karlsson: Islands historia i korta drag. Översättning från isländska Ylva Hellerud. Mál og menning, Reykjavík. 2010. Mál og Läs mer
  • Karta Island - praktisk A4 karta

    Karta Island - praktisk A4 karta

      Här kan du se en karta över Island. En praktisk karta över hela Island i A4 storlek, lämplig att ha om du vill veta platsnamn eller planera en rundresa. Filen öppnas som Läs mer
  • Skald och kung

    Skald och kung

      Den isländske skalden Þórarinn Eldjárn hedrade kung Karl Gustav med ett hyllningskväde den 18:e november 2014.   Det finns en traditionell bakgrund till besöket på Stockholms slott då Hans Majestät Konungen tog Läs mer
  • Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

    Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

          TVÅ FONDER - nordiska bilaterala kulturfonder och deras bakgrund 1918.   Inom Norden finns en rad mindre kända nordiska bilaterala kulturfonder och föreningar som liksom Samfundet Sverige-Island verkar för att utveckla Läs mer
  • The Fischer Center Selfoss Foundation

    The Fischer Center Selfoss Foundation

      Den 11 juli 2013 kl 17 lokal tid var det 41 år sedan Spassky spelade 1.d4 i det första partiet i Reykjavik. I Selfoss invigde Illugi Gunnarsson det som på isländska heter Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här