Artiklar Mycken läsning på tema Island

 

 

 

 

Medieläget på Island -

 

De flesta nöjer sig med gratistidningen. Dödsrunor håller prenumeranter kvar.

Vilket innehåll är mediekonsumenterna beredda att betala för, när det finns så mycket som är gratis?

En del av svaret kan man kanske finna på Island, där en majoritet av befolkningen nöjer sig med en dagligen utkommande gratistidning, Fréttablaðið, medan inte ens en tredjedel numera prenumererar på Morgunblaðið, landets traditionella dagstidning.

Vad är det Morgunblaðið har – och som Fréttablaðið saknar – och som prenumeranterna är villiga att betala 5000 isländska kronor (cirka 300 svenska) i månaden för?

Samtidigt kan man fråga sig varför Morgunblaðiðs upplaga i stort sett har halverats sedan Fréttablaðiðs tillkomst 2001. Vid millennieskiftet kulminerade Morgunblaðiðs upplaga med 56 000 exemplar i ett land med cirka 300 000 invånare. Ingen prenumererad dagstidning i världen torde någonsin ha nått ett så högt täckningstal. Men få har gått så starkt tillbaka som Morgunblaðið under 2000-talets första år.

Den isländska medieutvecklingen rymmer flera frågor som är intressanta långt utanför landets gränser. Inte bara på tidningssidan; Island blev 2009 först i Norden med att skattefinansiera public service-radion och televisionen. Konsekvenserna börjar nu synas.

Med tanke på att Island bara har 320 000 invånare förundras man även över den mångfald av medier som ryms i landet. Förutom de två stora dagstidningarna och en lång rad veckotidningar finns tretton inhemska tv-kanaler, tio radiokanaler och en bred flora av etablerade nättidningar. Dessutom går islänningarna på bio tre gånger så ofta som svenskarna och är världsmästare på bokköp och förmodligen också bokläsning. Basnätet hos den dominerande betal-tv-operatören i huvudstadsområdet (där två tredjedelar av islänningarna bor) rymmer inte bara internationella underhållnings- och nyhetskanaler utan även svenska, norska och danska public service-kanaler.

 

Tre stora ägare

Mediestrukturen på Island präglas av tre dominerande ägare, RÚV (Ríkisutvarpið), Morgunblaðið och 365 miðlar ehf (365 står för årets alla dagar). Därutöver finns ett antal mindre bolag som driver radio/tv-kanaler, tidskrifter och nättidningar. SVT:s och SR:s motsvarighet, RÚV, dominerar alltjämt tv- och radiosidan med cirka hälften av publiken, Morgunblaðið är den enda abonnerade dagstidningen, medan 365 miðlar ehf är verksam inom hela fältet, driver de största kommersiellt finansierade tv-och radiokanalerna, ger ut gratistidningen Fréttablaðið och har därtill etablerat sig inom telekom-branschen. Mediebolaget 365 påminner om Stenbeck-gruppen i Sverige. År 2006 försökte 365 gå utanför landets gränser genom att lansera en dansk utgåva av Fréttablaðið, Nyhedsavisen, men den upphörde då den ekonomiska krisen slog till på Island 2008.

Efter de turbulenta krisåren är Islands mediestruktur i dag relativt stabil. Utan att för den skull vara problemfri.

RÚV har upplevt en ryckig period sedan licenssystemet övergavs 2009 och ersattes av en skatt som benämns public service-avgift. Denna betalas av alla personer mellan 18 och 69 år som tjänar minst 1,4 miljoner isländska kronor (cirka 85 000 svenska kr) per år, pensionärerna är alltså befriade. I fjol uppgick avgiften till 18 800 isländska kr (ca 1 150 svenska). Den är inte progressiv eller hushållsbaserad som i Finland, det andra nordiska landet där man ersatt tv-licensen med en skatt.

Tanken var att public service-avgiften skulle ge RÚV lika mycket intäkter som tidigare, men förändringen kom att genomföras mitt under den svåra ekonomiska krisen och det dröjde inte länge förrän finansministern bestämde att en del av den öronmärkta RÚV-skatten skulle gå till statskassan. Sedan dess har skatten höjts och innevarande år får RÚV tillgodogöra sig hela public service-avgiften, men i realiteten har anslagen till RÚV sänkts genom att prisnivån stigit ännu mer.

RÚV har därför fått göra kraftiga personalnedskärningar de senaste åren samtidigt som politikerna fått ett mer direkt inflytande över företagets ekonomi. Därtill har den politiska diskussionen kring både RÚV:s status och programinnehåll börjat föras i ett högre tonläge än förr. Det isländska public service-bolaget är därför i en ganska trängd situation, men kan trösta sig med att publikens förtroende för dess programverksamhet alltjämt är högt.

 

Fördröjd annonsuppgång

De tryckta medierna hade hoppats att den delvis övervunna krisen och konjunkturförbättringen skulle leda till en stark ökning av annonseringen, men denna har kommit av sig. Tidningsannonseringen har– liksom i hela västvärlden – alltmer glidit över till internet.

Morgunblaðið kompenserar en del av det uteblivna annonslyftet för papperstidningen genom sin ledande position på nätet. Tidningen får cirka 25-30 procent av sina annonsintäkter den vägen. Morgunblaðið (mbl.is) tog tidigt kommandot på nätet och följs dagligen av över 200 000 islänningar. Närmaste konkurrenten, visir.is, där mediebolaget 365 samlar alla sina verksamheter (tv-och radiokanaler, Fréttablaðið och telekomtjänster) har några tiotusental färre besökare, medan RÚV har cirka 75 000. Veckotidningen DV:s sajt och nättidningen Pressan, når ungefär lika många. I dessa ryms även en del politiskt material och debattartiklar.

Morgunblaðið utkommer med sju nummer i veckan, men söndagstidningen distribueras numera tillsammans med lördagstidningen. Fréttablaðið har också gjort en besparing på distributionssidan genom att inskränka utdelningen av sin papperstidning till Stor-Reykjavík och Akureyri. Däremot kan Fréttablaðið läsas fritt på nätet. Morgunblaðiðs nättidning kostar nästan lika mycket som papperstidningen (4 430 mot 4 995 isländska kr/månad).

Gratistidningern Fréttablaðið har, enligt det isländska undersökningsföretaget Capacent, dubbelt så många läsare som den enda kvarvarande traditionella dagstidningen, Morgunblaðið. Båda har tappat sedan 2008, Fréttablaðið, från 65 till 55 procent av Islands befolkning mellan 12 och 80 år medan Morgunblaðiðs läsekrets minskat från 45 till 30 procent av islänningarna. Morgunblaðiðs minskning är ännu större om man utgår från 2000-talets första år före Fréttablaðiðs tillkomst. Då var tidningens upplaga 55 000 ex. Numera är inga upplagesiffror tillgängliga.

 

Tidningarnas särdrag

Vad kan då denna utveckling förklaras av? Hur mycket beror på tidningarnas innehåll och finns det andra, generella eller specifikt isländska förhållanden, som spelar in?

Det som utmärker Fréttablaðið i jämförelse med gratistidningar i andra länder är att tidningen distribueras direkt till hemmen, det vill säga den kommer i brevlådan varje morgon (till 80 000 hushåll) måndag till lördag. Den har ganska stora redaktionella resurser för sin genre genom att den är en del av en större mediekoncern, där journalisterna jobbar tvärs över mediegränserna. Netto torde 40-50 journalister vara verksamma på Fréttablaðið. All text egenproduceras, eftersom det inte finns någon nyhetsbyrå på Island. På Morgunblaðiðs redaktion finns cirka 100 anställda.

Fréttablaðið har ett omfång på 50-60 sidor i snitt, lite mer än hälften är annonser. Tidningens ambition är att täcka alla områden, inrikes och utrikes nyheter, kultur, sport, nöjen, ekonomi, politik etc. Den har också en daglig ledare och ett flertal debattartiklar. Ledarsidan kryddas av en mycket populär politisk tecknare.

Morgunblaðið har ett rikhaltigare innehåll än Fréttablaðið inom de flesta fält, särskilt gäller detta kulturen. Tidningen har också en finmaskigare täckning av landet och lägger stor vikt vid politiken. Men det som framför allt utmärker Morgunblaðið är de 5-8 sidor nekrologer som tidningen varje dag publicerar (se särskild artikel). Morgunblaðið har också ett stort antal debattartiklar. Genom dessa och nekrologerna svarar allmänheten för 25-30 procent av tidningens textinnehåll.

För att hålla sig övergripande formulerad om vad som sker i landet och i omvärlden kan det räcka med Fréttablaðið – i kombination med radio och tv och webben. Så resonerar uppenbarligen de flesta islänningar idag. Det är den generella förklaringen till att så få prenumererar på en traditionell morgontidning. Men den förutsätter att gratistidningen också är hemburen och har ett sådant innehåll att man inte bara slänger den i papperskorgen. Det krävs också att gratistidningen får så mycket annonser att nivån på både distributionen och redaktionen kan upprätthållas. Fréttablaðið har hittills klarat ekonomin som en del av och med det multimediala medieföretaget 365 i ryggen.

Att Morgunblaðið ändå har kvar en knapp tredjedel av islänningarna som prenumeranter visar att många alltjämt sätter stort värde på vad en ”vanlig” dagstidning kan bjuda. Traditionen betyder också mycket. Morgunblaðið har över i hundra år varit den stora rikstidningen på Island och inte minst samspelat med landets rika kulturliv. Den har samtidigt haft starka band till landets statsbärande parti, det moderata Självständighetspartiet.

Men det som framför allt skiljer Morgunblaðið från Fréttablaðið är alltså nekrologerna. Även i Fréttablaðið finns numera ett stort antal dödsannonser, men det är bara i Morgunblaðið som levnadsberättelserna publiceras. Det får många att behålla sin prenumeration och andra att då och då köpa eller i varje fall titta i Morgunblaðið.

 

Lars-Åke Engblom

 

 

10 000 nekrologer per år i Morgunblaðið

Morgunblaðiðs minnesartiklar (minningargreinar) är ett unikt inslag i den nordiska mediemiljön. Förmodligen i hela världens. Varje vardag består tidningen av flera sidor (vanligen 6-8) med minnesord över islänningar som avlidit. Artiklarna är mestadels skrivna av släktingar, vänner, arbets- och skolkamrater eller andra bekanta. Som regel är de införda samma dag som begravningen äger rum.

Så gott som alla islänningar som avlider får på detta sätt sina liv skildrade i Morgunblaðið. Först redogörs i en sammanfattande inledning för den avlidnes släkt, yrkesverksamhet m.m. Sedan följer de personliga minnesorden. De består för det mesta av ett tiotal artiklar. Inte sällan ägnas en hel sida åt en person oavsett social ställning. Kända personer får dock extra stort utrymme. När författaren Halldor Laxness dog hade Morgunblaðið en hel bilaga.

Traditionen startade på allvar för drygt 50 år sedan och har under senare decennier fått en mycket stor omfattning. I en uppsats vid Islands universitet har Guðrún Óla Jónsdóttir nyligen kartlagt detta för Island säregna fenomen. Guðrun Óla visar att Morgunblaðið år 1960 hade 50 minnesartiklar i månaden, femtio år senare, 2010, uppgick de till 850 i månaden eller 10 000 om året. Mellan 85 och 90 procent av alla islänningar som avlider uppmärksammas idag i Morgunblaðið. Könsfördelningen har samtidigt blivit allt jämnare.

Alla eftermälen får idag inte plats i papperstidningen utan många publiceras enbart i Morgunblaðiðs nätupplaga, mbl.is. För att kunna läsa denna måste man vara prenumerant. Morgunblaðið har också introducerat en service för dem som vill bevara minnesorden i tidningen och på nätet i en inbunden minnesbok. Den kostar 13 000 isländska kr (800 svenska). Minnesartiklarna är alltså ett läsarproducerat material med högt läsvärde som både kan attrahera prenumeranter och ge tidningen extraintäkter.

 

 

 

  OM FÖRFATTAREN

Lars-Åke Engblom är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Jönköping och ordförande i Svensk presshistorisk förening. Han har tidigare bl.a. varit direktör för det nordiska kulturcentret Nordens hus i Reykjavík.

  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Delar av artikel har varit publicerad i nättidningen Medievärlden.

 

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

 

Fler artiklar...

  • John Swedenmark hos Isländska sällskapet 2017

    John Swedenmark hos Isländska sällskapet 2017

          Diktens väsen kommer från hjärtat.   På årsmöte i Isländska sällskapet den 4 maj 2017 i Uppsala höll översättaren John Swedenmark ett föredrag om sina isländska översättningar.   Isländska sällskapet grundades 1949 och har till uppgift att främja studier av isländskt språk Läs mer
  • Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2017

    Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2017

          ÖVERSÄTTNINGEN som ännu inte hittat ett förlag.   Linda Vilhjálmsdóttir är den ena nominerade från Island till Nordiska rådets litteraturpris med diktsamlingen Frelsi, som fick Isländska litteraturpriset i fjol. John Swedenmark har gjort den svenska översättningen, som ännu inte hittat nåt förlag. Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73

Senaste artiklar...

Mest lästa artiklar

  • Islands historia i korta drag

    Islands historia i korta drag

          ISLANDS HISTORIA - i korta drag.   En kortfattad Islands historia   Gunnar Karlsson: Islands historia i korta drag. Översättning från isländska Ylva Hellerud. Mál og menning, Reykjavík. 2010. Mál og Läs mer
  • Karta Island - praktisk A4 karta

    Karta Island - praktisk A4 karta

      Här kan du se en karta över Island. En praktisk karta över hela Island i A4 storlek, lämplig att ha om du vill veta platsnamn eller planera en rundresa. Filen öppnas som Läs mer
  • Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

    Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

          TVÅ FONDER - nordiska bilaterala kulturfonder och deras bakgrund 1918.   Inom Norden finns en rad mindre kända nordiska bilaterala kulturfonder och föreningar som liksom Samfundet Sverige-Island verkar för att utveckla Läs mer
  • The Christian Signification of the Ramsund Carving

    The Christian Signification of the Ramsund Carving

          Sigurdsristningens kristna innebörd Inledning av Nanna Hermansson På konferensen om ballader i Tórshavn i juli 2015 nämnde Peter Andersen ristningen på Ramsundsberget i Sörmland, den så kallade Sigurdsristningen. Han antydde Läs mer
  • Skald och kung

    Skald och kung

      Den isländske skalden Þórarinn Eldjárn hedrade kung Karl Gustav med ett hyllningskväde den 18:e november 2014.   Det finns en traditionell bakgrund till besöket på Stockholms slott då Hans Majestät Konungen tog Läs mer
  • The Fischer Center Selfoss Foundation

    The Fischer Center Selfoss Foundation

      Den 11 juli 2013 kl 17 lokal tid var det 41 år sedan Spassky spelade 1.d4 i det första partiet i Reykjavik. I Selfoss invigde Illugi Gunnarsson det som på isländska heter Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här