Artiklar Mycken läsning på tema Island

 

 

 

 

 

SAGAFORSKNING. I dag [9 augusti 2009, red.] samlas hela världens kännare av isländska sagor i Uppsala. Den 14:e internationella sagakonferensen pågår hela veckan och är ett återvändande. Det var i Uppsala allt började. Tack vare en relegering, en politisk situation och ett val av reslektyr, berättar Daniel Sävborg.

 

År 1658 relegerades den 23-årige Jón Rúgman från skolan i Hólar på norra Island. Han for mot Köpenhamn, möjligen för att överklaga beslutet. Men Danmark låg i krig med Sverige. Utanför norska kusten kapades fartyget av svenskarna och tvingades till Göteborg. Av en ren slump hade Jón Rúgman hamnat i Sverige. Med sig på resan hade han några handskrivna böcker, sannolikt reselektyr för eget bruk. Handskrifterna var nya, men de sagor de innehöll var medeltida, och de utspelade sig i en ännu äldre forntid. Och vad mera var, några av berättelserna handlade om Sverige. Snart spreds ryktet om Jón Rúgman och hans böcker och plötsligt var den relegerade studenten en efterfrågad man.

 

ETER FLERA TURER kom Jón Rúgman till Uppsala, där han togs om hand av Olof Verelius, professor i svensk fornkunskap. Det blev ett lyckat möte, Jón Rúgman skrevs in vid Uppsala universitet och fick sin försörjning tryggad. Verelius fick läsa berättelser om Sveriges forntid, om händelser och gestalter han aldrig tidigare hört talas om. Och han fick lära sig isländska av sin student. Samarbetet bar frukt några år senare. Ar 1664 publicerade Verelius Gotrici & Rolfi Westrogothæ Regum Historia, en utgåva av Gautreks och Rolf Gautrekssons sagor. Gautreks saga berättar om händelser i det forntida Västergötland. Den inledande episoden handlar om kung Gauti - Göthe kallar Vereilus honom - som sägs ha gett namn åt Götaland. Verelius uppfattade sagan som trovärdig historieskrivning.

Det är en liten men märklig bok. Detta är den första utgåvan någonsin av en isländsk saga. Redan tidigare hade danska historiker utnyttjat sagorna, men det hade inte kommit till mer än referat och översättningar av enstaka delar. Verelius bok är däremot en edition där den isländska texten står tryckt parallellt med en svensk översättning, och det hela avslutas med en vetenskaplig kommentar på latin. Här i Uppsala, år 1664, börjar sagaurgivningens och den vetenskapliga sagaforskningens historia.

Jón Rúgman blev snart anställd vid det nygrundade Antikvitetskollegiet. I Uppsala gjorde han sig dessutom bemärkt på andra sätt. Han extraknäckte som brännvinsadvokat. År 1664 dömdes han vid två tillfällen till fängelse för misshandel. År 1669 straffades han efter ett lägersmål med en piga och var nära att relegeras för andra gången.

 

GAUTREKS OCH ROLFS SAGOR följdes av ett stort antal utgåvor av isländska sagor i Uppsala under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Praktfullast och viktigast var den första utgåvan någonsin av Snorre Sturlassons Heimskringla 1697, för övrigt den utgåva som gav verket dess numera gängse namn. Man bedrev också forskning utifrån de norröna verk man hade. Verelius sammanställde ett isländskt lexikon, som när der utgavs 1691 var den första av en ickeislänning författade isländska ordboken. I historieskrivningen kom sagorna i hög grad att ersätta de spekulationer utifrån Bibeln och latinska klassiker som dittills dominerat bilden av den äldsta svenska historien.

Island lydde vid denna tid under Danmark. Ändå kom den danska utgivningsverksamheten i gång först efter den svenska och var säkerligen direkt inspirerad av denna. Konkurrensen blev avgörande för den stora och mer organiserade insamlingen av handskrifter på Island som snart kom i gång på danskt initiativ. Den forskning som i dag bedrivs vid Árni-Magnússon-instituten i Reykjavík och Köpenhamn, dagens ledande centra för forskning kring fornnordisk litteratur, är indirekt utlöpare av den verksamhet Verelius och Jón Rúgman drog i gång i Uppsala på 1660-talet.

 

JÓN RÚGMAN DOG 1679 vid 43 års ålder. Men sagautgivandet och forskningen i Uppsala fortsatte oavbrutet. Nya islänningar införskaffades när de gamla blev utslitna. Till utgåvan av Gautreks saga hörde en kommentar på latin. Verelius försöker här belysa sagans uppgifter utifrån hela den tillgängliga vetenskapliga litteraturen. Han citerar och refererar också en mängd antika och medeltida klassiker, som Cæsar, Tacitus, Diodorus Siculus, Plinius, Jordanes, Isidorus, Beda, Adam av Bremen och Saxo. Han uppvisar stor lärdom, men så långt rör det sig ändå om klassiker i tiden, verk som samtida europeiska historiker brukade använda.

Men Verelius hänvisar också till verk som inte fanns i tryck vid denna tid och som inte alls tillhörde tidens vetenskapliga kanon. Det gäller till exempel den gotiska Silverbibeln, men framför allt mängder av norröna verk. Han diskuterar åtskilliga av de sagor han skulle komma att ge ut de följande åren, liksom Snorre Sturlassons Edda och Heimskringla, sagor om kungarna Sverre, Olav den heligt och Olav Tryggvason, isländska genealogier och riddarsagor, islänningasagor och både norska och isländska medeltidslagar. Det är verklig forskning vi möter i dessa kommentarer.

Verelius är också sunt skeptisk i sin syn på Sveriges fornhistoria. Han ironiserar över Nicolaus Petrejus svenska krönika med dess svenska kungalängd från och med syndafloden där rentav varje fornkonungs regeringstid noga angivits. Verelius påpekar att vi helt saknar historiska dokument från så tidiga perioder. Själv håller han sig till det han kan belägga i de isländska källorna och avstår från vilda spekulationer och halsbrytande analogier i vännen och kollegan Olof Rudbecks stil. Men han nöjer sig inte ens med hänvisningar till norröna texter. I kommentaren till skildringen av Gautreks begravning redogör Verelius först för fornnordiska begravningsseder utifrån ett par sagatexter. Men han har också velat personligen undersöka det götiska begravningsskicket och har därför grävt ut en grav från hednisk tid. Den redogörelse han ger för sin gravöppning är förmodligen den äldsta svenska arkeologiska rapport som existerar.

 

MED TIDEN BLIR VERELIUS alltmer influerad av Rudbecks idéer. Den isländska som sagorna var skrivna på uppfattades av Verelius och hans omgivning som "götiska". Men sagorna var ändå skrivna på Island, det var man klar över. Island hade dessutom huvudsakligen koloniserats av norrmän. Hur kunde sagorna då betecknas som svenska? Man hade svar på det också. "En stor hop Swenskar och Gjöter hafwa jämte Norrbaggarna i första tiderna flyttat til Jsland", berättar sagoutgivaren Erik Julius Biörner och hänvisar till sagornas uppgifter. Att de svenska Islandskolonisatörer som nämns i sagorna är fåtaliga och, när de förekommer, nästan uteslutande är spöken, bärsärkar eller otrevliga figurer i största allmänhet avstår Biörner från att nämna.

Flertalet sagor som gavs ut i stormaktstidens Uppsala är fornaldarsagor, forntidssagor, en genre med dåligt rykte i senare tid. Inte i något fall gav man ut islänningasagor, den genre som i dag gäller för att vara sagalitteraturens konstnärliga höjdpunkt. De utgivna sagorna är verkligen i de flesta fall enkla underhållningshistorier. Vi är långt ifrån de gripande tragedier, starka personporträtt och dramatiska scener som vi i dag beundrar i verk som Njals saga och Laxdölasagan.

Fornaldarsagor kännetecknas generellt av övernaturliga inslag och av groteska och osannolika händelser i största allmänhet. I några av de först utgivna sagorna möter vi människor i djurhamn och döda kämpar som stiger upp ur sina gravar om natten. För att inte tala om västgötabönder som är så snåla att de hoppar ut från en klippa i sorg över att en gäst ätit för mycket av gårdens mat. Det kan tyckas överraskande att Verelius som var så nykter i sin historiesyn ändå kunde ta allt som stod i sagorna för historisk sanning. Verelius medger visserligen att somligt kan "synas otroligit och allenast til widundran eller skämt sammandiktat", men han förklarar att det verkligen fanns en "grufwelig troldom" landet på denna tid.

 

DE ANSTÄLLDA ISLÄNNINGARNA var oumbärliga för arbetet med de norröna handskrifterna. Men i de samtida dokumenten rycks deras arbetsgivare framför allt fulla av bekymmer över de problem de ställer till med. Och visst rörde det sig i hög grad om besvärliga personer, fylleristen Gudmundur Ólafsson, sexualbrottslingarna Jón Rúgman och Helgi Ólafsson, den avsatte prästen Loftur Josephsson och fängelsekunden Jón Eggertsson. Men det är en fascinerande skara, dessa lärda och trots allt ofta arbetsamma personer som långt från sin hemland gjorde en grundläggande insats för den kommande forskningen. Verksamheten fortsatte i nästan hundra år. Först på 1760-talet, när upplysningens vetenskapssyn och klassicismens estetik dominerade det intellektuella livet, avstannade verksamheten helt - paradoxalt nog ungefär samtidigt som man ute i Europa började upptäcka den fornnordiska litteraturen.

 

NU ÅTERVÄNDER SAGAFORSKNINGEN till Uppsala. Fornaldarsagorna, den genre som var så populär hos 1600-talsforskarna, får en egen avdelning under sagakonferensen. Nu när ingen längre ser dem som historiska källor har de börjat intressera litteraturforskare, folklorister och mentalitetshistoriker. Många undersökningar ägnas i dag de sagor som Jón Rúgman en gång fördrev tiden med under sin färd över havet.

 

TEXT
Daniel Sävborg
sagaforskare vid institutionen för Nordiska språk
Uppsala Nya Tidning, söndag 9 augusti 2009
Artikel publicerad med tillstånd av författaren.

 

LÄS MER
- Daniel Sävborg har skrivit om islänningasagor i Sagan om kärleken. Erotik, kämnslor och berättarkonst i norrön litteratur (2007).
- Henric Bagerius undersöker fornaldarsagor i sin avhandling Mandom och mödom: sexualitet, homo socialitet och aristokratisk identitet på det senmedeltida Island (2009).

 

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

 

Fler artiklar...

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76

Senaste artiklar...

Mest lästa artiklar

  • The Christian Signification of the Ramsund Carving

    The Christian Signification of the Ramsund Carving

          Sigurdsristningens kristna innebörd Inledning av Nanna Hermansson På konferensen om ballader i Tórshavn i juli 2015 nämnde Peter Andersen ristningen på Ramsundsberget i Sörmland, den så kallade Sigurdsristningen. Han antydde Läs mer
  • Islands historia i korta drag

    Islands historia i korta drag

          ISLANDS HISTORIA - i korta drag.   En kortfattad Islands historia   Gunnar Karlsson: Islands historia i korta drag. Översättning från isländska Ylva Hellerud. Mál og menning, Reykjavík. 2010. Mál og Läs mer
  • Karta Island - praktisk A4 karta

    Karta Island - praktisk A4 karta

      Här kan du se en karta över Island. En praktisk karta över hela Island i A4 storlek, lämplig att ha om du vill veta platsnamn eller planera en rundresa. Filen öppnas som Läs mer
  • Skald och kung

    Skald och kung

      Den isländske skalden Þórarinn Eldjárn hedrade kung Karl Gustav med ett hyllningskväde den 18:e november 2014.   Det finns en traditionell bakgrund till besöket på Stockholms slott då Hans Majestät Konungen tog Läs mer
  • Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

    Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

          TVÅ FONDER - nordiska bilaterala kulturfonder och deras bakgrund 1918.   Inom Norden finns en rad mindre kända nordiska bilaterala kulturfonder och föreningar som liksom Samfundet Sverige-Island verkar för att utveckla Läs mer
  • The Fischer Center Selfoss Foundation

    The Fischer Center Selfoss Foundation

      Den 11 juli 2013 kl 17 lokal tid var det 41 år sedan Spassky spelade 1.d4 i det första partiet i Reykjavik. I Selfoss invigde Illugi Gunnarsson det som på isländska heter Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här