Artiklar Mycken läsning på tema Island

 

 

 

 

På Island är alla släkt

 

 

För islänningarna har släktforskning pågått sedan ön befolkades på 900-talet. De allra flesta kan också följa sina anor ända till vikingatidens ätter. I den här artikeln berättar den isländska släktforskaren Guðfinna Ragnarsdóttir om Isländsk släktforskning förr och nu – och om utmaningarna dagens släktforskare ställs inför.

 

Öppnar man en av de isländska sagorna, är släkttavlor det första man ser. Generation efter generation radas de upp. Det är uppenbart att släktforskning, kunskapen om vårt ursprung, har följt oss islänningar från det vi flyttade till Island från Norge omkring år 900 fram till i dag. Landnámabók, en av de äldsta sagorna, skriven omkring 1150, handlar huvudsakligen om släktförbindelser. Där räknar man upp alla de som bosatte sig på Island under tiden 870 till 930, då Island för första gången blev bebyggt.

Där berättas om 3000 personer och deras släktrelationer, samt omkring 1400 ortsnamn. Det var naturligtvis först och främst de rika och mäktigas släkter som bokfördes.

Allmogens släkter nämndes sällan. Deras inbördes relationer hade ingen betydelse. Men genom århundradena har befolkningen naturligtvis blandats och med sagornas hjälp och senare kyrkböcker och mantalslängder, gamla brevsamlingar och andra källor kan de flesta islänningar följa en del av sina rötter 1100 år tillbaka i tiden, ända till de första bebyggarna.

Men varför intresserade sig islänningarna så tidigt för släktforskning? Skälen för att behöva veta mer om sin släkt kunde vara många, som lämpliga giftemål, eventuell försörjningsplikt, hämnd(!) och arvsrättigheter. Samhället saknade struktur och det blev släkterna som skötte de plikter som var nödvändiga. Man fick inte gifta sig med någon som var närmre släkt än i femte (senare fjärde) led. Alla var också skyldiga att ta sig an sina äldre, eller på annat sätt omsorgskrävande släktingar, om så behövdes. Denna plikt omfattade alla så långt som till femmänningar. Vilket betyder att deras gemensamma förfäder sträckte sig fem generationer tillbaka, eller nästan 200 år. Så det gällde att ha översikt! Ju närmre släktskap desto större var skyldigheterna. Men man ärvde ju också sina släktingar, så även av den anledningen var det viktigt att hålla reda på dem.

De som inte följde dessa regler straffades. Vi får heller inte glömma att släkten var skyldig att hämnas om någon annan i släkten dödats, rånats eller på något annat sätt skändats. Många hade också förnäma släktingar i Norge och var därför måna om att hålla kontaken och kunskapen levande.

Släkten stod tätt samman och försvarade alla de sina mot andra släkter och hövdingar och senare mot kyrkan. När den världsliga makten blev större och samhället kunde ta vara på sina medborgare avtog släkternas betydelse.

Men bland de rika släkterna fanns dock alltid mycken makt, positioner och ämbeten, pengar och egendom som många ville komma åt. Därför höll de rika alltid noga reda på sina rättigheter och visste hur de var släkt med varandra. Därför har vi mycket omfattande släkttavlor från dessa förnäma släkter som täcker så gott som hela Islands historia.

I ett litet land som Island, med drygt 300 000 invånare är alla släkt med alla. Går man 6-8 generationer tillbaka träffar man på en gemensam förfader.

På senare år har vi fått ett stort antal släktböcker. De omfattar stora och små släkter, olika distrikt, olika familjer och olika yrken. Många kommuner har också sammanställt krönikor över sina invånare. Dessa är mycket populära. Förutom information pryds böckerna med ett stort antal fotografier, vilket intresserar inte minst den yngre generationen.

 

Släktbank på nätet

För drygt tio år sedan etablerade företaget Decode Genetics en släktbank på nätet. Den omfattar alla kända släktrelationer på Island från första början. Alla Islänningar får använda den gratis hur mycket de vill och när de vill. Där får man en översikt över sin släkt så långt informationen når, alla kända förfäder, samt hänvisningar i kyrkböcker och mantalslängder. Man kan också se sina släktingar i fjärde led, deras makar och barn, men inte längre fram. Dessutom kan man ta reda på hur man är släkt med alla andra islänningar, om det är i tredje, fjärde, eller tionde led.

"Statistiken visar att islänningarna sammanlagt lägger 120 000 timmar i månaden på att undersöka sin släkt i Íslendingabók"

Intresset för denna informationskälla, som kallas Íslendingabók, är oerhört stort och till stor hjälp för alla som håller på med släktforskning, men också för dem som endast av ren nyfikenhet vill titta på hur de är släkt med grannen, arbetskamraten eller vännen. I dag är abonnenterna 207 000, såväl enskilda personer som företag. Varje månad får Íslendingabók omkring 100 000 besökare som sammanlagt ställer mer än en miljon frågor! Statistiken visar att islänningarna sammanlagt lägger 120 000 timmar varje månad på att undersöka sin släkt i Íslendingabók!

Íslendingabók är naturligtvis en oerhörd tillgång för den isländska befolkningen, men den har sina begränsningar. Det har visat sig att många, inte minst den yngre generationen, tycker att informationen de får där räcker, medan de äldre anser att de då går miste om allt ”kött på benen”. Nyrekrytering till släktforskningsföreningen är dålig, medelåldern stiger och medlemsantalet har under de senaste tio åren sjunkit från ca 600 till 400. Det verkar som Íslendingabók räcker för de flesta.

Hur framtiden blir är svårt att spå. Intresset för släktrelationerna är oerhört stort som ovanstående siffror visar. Den äldre generationen, som tar vara på alla källor, tycker att man genom att endast söka sin information till Íslendingabók, inte dyker tillräckligt djupt i kunskapsbrunnen.

Kvar står dock det faktum att släktkunskap är att visa positivt intresse för andra människor. Kunskapen om släktrelationerna kan liksom förr vara av stor betydelse. Inte minst med tanke på att vi inte har släktnamn på Island. De allra flesta bär sin faders förnamn samt son eller dotter. Således heter jag Guðfinna Ragnarsdóttir, då min far hette Ragnar i förnamn. Släktkunskapen kan också ge oss information om kropp och själ, utseende, karaktärsdrag och sjukdomar, men framför allt skapar den sammanhållning, insikt och förståelse i ett litet samhälle.

 

 

Guðfinna Ragnarsdóttir är redaktör för den isländska släktforskningsföreningens tidning Fréttabréf Ættfræðifélagsins. Hon är också en flitig föreläsare och har gjort många radioprogram om släktforskning. Guðfinna var tidigare redaktör på TCO tidningen i Sverige och Lärartidningen Svensk skoltidning.

Guðfinna Ragnarsdóttir

 

Artikel först publicerad i Släkthistoriskt forum nr 1 2015 och återgiven här med författarens tillstånd.

Sveriges Släktforskarförbund
Anderstorpsvägen 16
171 54 Solna

Allmänna frågor
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

08 - 440 75 50
Telefontider: mån-fre kl. 13-16

" Sveriges Släktforskarförbund är det sammanhållande organet för den svenska släktforskarrörelsen. Förbundet har som ändamål att ta till vara medlemsföreningarnas intressen samt sprida kunskap om släktforskningen som ideell rörelse, kulturfaktor och vetenskap. "

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

 

Fler artiklar...

  • Om att skriva en svensk-isländsk deckare

    Om att skriva en svensk-isländsk deckare

          Jag var på jobbutbyte en sommar bland nordiska ungdomar i Reykjavik och som student ett halvår på Háskóli Íslands. Sedan dess har det isländska lagrats i ett rum i hjärtat. Minnen, smaker, lukter och stämningen bland de som rörde sig på gatan Läs mer
  • Rapport från årsmöte 2017

    Rapport från årsmöte 2017

          Medlemmar i Samfundet Sverige-Island hade kallats till årsmöte fredagen den 20 oktober 2017 i Fatburs Brunnsgata 19, Stockholm. Ordförande hälsade de 32 medlemmarna och andra gäster välkomna. Peter Landvall valdes till kvällens ordförande och Sigrún Landvall till sekreterare. Verksamhetsberättelsen för tiden 1 Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76
  • 77

Senaste artiklar...

Mest lästa artiklar

  • The Christian Signification of the Ramsund Carving

    The Christian Signification of the Ramsund Carving

          Sigurdsristningens kristna innebörd Inledning av Nanna Hermansson På konferensen om ballader i Tórshavn i juli 2015 nämnde Peter Andersen ristningen på Ramsundsberget i Sörmland, den så kallade Sigurdsristningen. Han antydde Läs mer
  • Islands historia i korta drag

    Islands historia i korta drag

          ISLANDS HISTORIA - i korta drag.   En kortfattad Islands historia   Gunnar Karlsson: Islands historia i korta drag. Översättning från isländska Ylva Hellerud. Mál og menning, Reykjavík. 2010. Mál og Läs mer
  • Karta Island - praktisk A4 karta

    Karta Island - praktisk A4 karta

      Här kan du se en karta över Island. En praktisk karta över hela Island i A4 storlek, lämplig att ha om du vill veta platsnamn eller planera en rundresa. Filen öppnas som Läs mer
  • Skald och kung

    Skald och kung

      Den isländske skalden Þórarinn Eldjárn hedrade kung Karl Gustav med ett hyllningskväde den 18:e november 2014.   Det finns en traditionell bakgrund till besöket på Stockholms slott då Hans Majestät Konungen tog Läs mer
  • Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

    Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

          TVÅ FONDER - nordiska bilaterala kulturfonder och deras bakgrund 1918.   Inom Norden finns en rad mindre kända nordiska bilaterala kulturfonder och föreningar som liksom Samfundet Sverige-Island verkar för att utveckla Läs mer
  • The Fischer Center Selfoss Foundation

    The Fischer Center Selfoss Foundation

      Den 11 juli 2013 kl 17 lokal tid var det 41 år sedan Spassky spelade 1.d4 i det första partiet i Reykjavik. I Selfoss invigde Illugi Gunnarsson det som på isländska heter Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här