Artiklar Mycken läsning på tema Island

 

 

 

 

LINGUA FRANCA

 

 

Vår tid

 

Vi som tillhör den äldre generationen Nordbor har mycket lätt för att ondgöra oss över den unga generation danskar, svenskar och norrmän som väljer att kommunicera sinsemellan på engelska, inte sina egna språk. Vi tycker också gärna att islänningarna som pratar engelska, om de intervjuas i Sveriges radio, borde skämmas: ”Det är inte deras fel att svenskar inte förstår litet stelbent danska, eller hur?”

 

Ännu mer chockerad blir man, om man som jag (som själv tycker jag kan tala hyfsad danska) går in i en affär på Strøget i Köpenhamn och säger: ”Jeg vil gerne ha en paraply” och får utan vidare svaret: ”We don’t sell umbrellas here.” I vårt stilla sinne kanske vi tänker »invandrare« och går ut i regnet.

 

Men när vi tänker efter, så är det hela inte så egendomligt. Vi har själva uppfostrat den generation som tror att engelska är ett kommunikationsspråk som alla kan, och bäst av alla kan vi det. Till den grad har vi låtit oss inspirera av angloamerikansk TV-kultur att vi tror till och med att vi bäst behandlar nordisk kultur i allmänhet och nordiska språk i synnerhet – på engelska. Och vi understryker detta genom att ge högre stipendier och fler poäng till vetenskapliga forskningsprojekt som skall publiceras på engelska. Det visar sig visserligen vara så att den engelska vi kan är en svengelska, dangelska, norgelska eller isl-enska som ingen annan utan möda och besvär förstår. Jag har en god vän som var professor i nordisk filologi i England. När vår kommunikation började skrev jag till honom på isländska och bad om ursäkt för det, men sa att jag hade hört han tyckte det var roligt att få brev på detta konstiga språk. Han svarade och sa med sin engelska ironi att för all del, han ville att jag skulle fortsätta skriva på isländska: ”Det tar mig mycket längre tid att förstå om islänningar skriver till mig på engelska!” skrev han.

 

 

Latin, det klassiska språket

 

Men Engelska är ett ungt språk som kommunikationsspråk. När en engelsk teolog besökte Island kring sekelskiftet 1800 hade han problem att kommunicera med de infödda, annat än med kolleger som behärskade latin. Det var den lärda Europas lingua franca och hade så varit i flera hundra år. Redan under medeltiden hade latin varit det självklara skriftspråket här i Norden. De första kungasagorna under 1100-tal skrevs på latin, men snart började islänningarna skriva på lingua vernacula, de inföddas språk, en västnorsk dialekt som kunde förstås av invånarna i Norge, Danmark och Sverige. Men den danske historikern Saxo Grammaticus skrev på latin kring år 1200, och för att heliga Birgittas uppenbarelser skulle bli förstådda i den lärda världen översatte man dem till latin. Länge var latin universitetsspråket och Stina Hansson har i ”Den svenska litteraturen” påpekat att även om tryckerierna i Sverige nästan blev tio gånger så många under 1600-talets slut som vid samma sekels början, ökade publikationerna på latin mycket mera än de på svenska. Latin blev så självklart att i samma litteraturhistoria upplyste en lärd litteraturvetare att man under 1660-talet började ge ut isländska fornsagor med latinsk översättning i Uppsala. Det riktiga är att i ett tiotal utgåvor under 1600-talet fanns det en som innehöll latinsk översättning (Olav Tryggvasons saga, som förutom isländska och svenska gavs ut på latin, på den abdikerade drottningen Kristinas bekostnad), alla andra hade endast översättningar till svenska. Förklaringar, notae, på latin hade som målgrupp de lärda, inte den allmänhet som fick sin historia på modersmålet.

 

En speciellt intressant utgåva kom 1670 på Visingsö: Nordlandz Chrönika, de nordiska, huvudsakligen norska, kungarnas historia, översatt till svenska av en islänning, Jonas Rugman, och bekostad av självaste riksdrotsen, Per Brahe. Det är ingen tvekan om att den sistnämnde var initiativtagaren och det hade gått 12 år sedan de två möttes för första gången.

 

 

Ett samtal i Göteborg

 

Med säkerhet vet vi inte varför den fattige prästsonen Jón Jónsson från Rúgstaðir i Eyjafjörður var på väg till Köpenhamn sensommaren 1658. Han hade läst vid kyrkans skola i biskopssätet Hólar, men fått sluta, enligt den odokumenterade historieskrivningen, efter konflikter med rektorn. Han var på väg till huvudstaden Köpenhamn och man tror gärna att det var för att han hoppades på att kunna få studera där. Men det var krig mellan Danmark och Sverige och inseglingen till Köpenhamn var stängd, och en dag på hösten står Jón Jónsson som krigsfånge i Göteborg och väntar som andra krigsfångar på förhör och sedan vet bara gudarna hur det kan sluta.

 

Han kan inte svenska. Danska läroböcker har han möjligen haft i Hólar och alldeles säkert några tyska. Det första främmande språk han har fått lära sig var däremot latin, det är tänkbart att grekiska har kommit till i Hólar, men det är inte säkert eftersom man inte vet hur många år han gick där. Latin har han förmodligen börjat läsa innan han började skolan, det ansågs ibland närmast en förutsättning, för mycket av undervisningen försiggick på detta lärda språk. Men för en vanlig krigsfånge båtar det föga.

 

I sin bok Fornnorsk-Isländsk Litteratur i Sverige (1897) bjöd Vilhelm Gödel på följande:

 

Fartyget kom aldrig fram till Köpenhamn; det uppbringades jämte flera andra af svenskarne och infördes till Göteborg. Här granskades bytet och mönstrades de tillfångatagna, hvarvid Rugman hade den lyckan att få aflägga rapport om sin färd inför ingen mindre än riksdrotsen Per Brahe och i dennes händer anförtro sitt öde. Det hela aflopp också till Rugmans bästa, ty med mæcenatens älskvärdhet tog Brahe vård om den unge studeranden och sände honom till sin nyinrättade skola på Visingsborg. Efter någon tids vistelse där skickades han till Upsala, och hans mäktige gynnare rekommenderade honom i fakultetens benägna åtanka vid första ledigblifna kungliga stipendium.

 

Här får med andra ord slumpen och mecenaten makten och det var Jón Jónssons stora lycka som styrde. Men för oss som inte tror på slumpen eller mecenaten kanske det var annorlunda.

 

Den mäktige mannen, riksdrotsen, en av de rikaste och bäst bildade bland adelsmän i Sverige, hade goda vänner och släktingar i Stockholm. Magnus Gabriel De la Gardie var hans nära släktning, Olaus Rudbeck och Olof Verelius bekanta. Och alla tre har mycket sannolikt nämnt ett stort problem: bristen på islänningar. I den hårda tävlingen med danskarna om den viktiga och storslagna medeltiden, då alla sjörövare var hjältar och kungarna hur mäktiga och präktiga som helst, då hade danskarna ett övertag: Alla islänningar som åkte utomlands för universitetsstudier, började i Köpenhamn, och de kunde läsa och förstå de medeltida handskrifter som denna egensinnade önation hade producerat, vari man kunde lära känna den gyllene forntid man hade haft i Norden. Och kanske viktigast av allt: De förstod dikterna, vilka ”är dråpligt svåra”, med Rudbecks egna ord. Det ligger faktiskt ganska nära till hands att tro att dessa lärda män för Brahe nämnt, när han nu skulle leda landets försvar mot danskarna, att om man råkade haffa en isländsk student på väg till Köpenhamn, så vore det inte ett dumt krigsbyte.

 

Per Brahe förstod problemet och han kunde en mycket enkel metod för att verifiera om en ung islänning var ”a suitable case of treatment”.

 

Detta var kanske inte första gången i livet som Jón Jónsson såg soldater, men i alla fall första gången i krig. Han förstod förmodligen inte deras svenska dialekt och man kan räkna med att han var mycket rädd, rentav dödsskraj. Nu skulle han förhöras och kanske han av soldaternas framfart anade att han skulle få möta en riktig krigsherre. Själv kom han från ett land utan armé, men vissa höga ämbetsmän hade en sabel, i undantagsfall ett gevär. Och nu står han plötsligen framför en fullt beväpnad härförare, ståtligare än han i sin vildaste fantasi hade tänkt sig, klädd så att biskopen i Hólar blivit till åtlöje. Och denna maktens representant tilltalar honom:

 

Quo vadis, iuvenis?

 

– Kanske detta inte alls var vad han sa, men sannolikheten talar för att det var detta språk han använde när han frågade Vart är du på väg, unge man. Per Brahe talade latin med den unge mannen av goda skäl: Om han kunde svara på samma språk, visade det att han hade läst och kunde bli till nytta och var bildbar. Och så var det förmodligen så att det för Per Brahe var precis lika naturligt att försöka kommunicera med en ung utlänning på detta språk som det för dagens svenskar är att tala engelska med utlänningar.

 

Vi vet inte om samtalet blev långt eller kort, men vi vet att den 29 september 1658 blev Jonas Jonæ Islandus inskriven som elev, djäkne, vid Braheskolan på Visingsö, och därifrån kom han som Jonas Rugman islandus, och blev så småningom den viktigaste medhjälparen för Olof Verelius och Olaus Rudbeck i deras brottningskamp med isländska fornskrifter. Han lärde sig infödingarnas språk men han använde nog ofta den tidens lingua franca, han som var den första isländska studenten i Uppsala.

 

TEXT
Heimir Pálsson

 

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

 

 

Fler artiklar...

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76

Senaste artiklar...

Mest lästa artiklar

  • The Christian Signification of the Ramsund Carving

    The Christian Signification of the Ramsund Carving

          Sigurdsristningens kristna innebörd Inledning av Nanna Hermansson På konferensen om ballader i Tórshavn i juli 2015 nämnde Peter Andersen ristningen på Ramsundsberget i Sörmland, den så kallade Sigurdsristningen. Han antydde Läs mer
  • Islands historia i korta drag

    Islands historia i korta drag

          ISLANDS HISTORIA - i korta drag.   En kortfattad Islands historia   Gunnar Karlsson: Islands historia i korta drag. Översättning från isländska Ylva Hellerud. Mál og menning, Reykjavík. 2010. Mál og Läs mer
  • Karta Island - praktisk A4 karta

    Karta Island - praktisk A4 karta

      Här kan du se en karta över Island. En praktisk karta över hela Island i A4 storlek, lämplig att ha om du vill veta platsnamn eller planera en rundresa. Filen öppnas som Läs mer
  • Skald och kung

    Skald och kung

      Den isländske skalden Þórarinn Eldjárn hedrade kung Karl Gustav med ett hyllningskväde den 18:e november 2014.   Det finns en traditionell bakgrund till besöket på Stockholms slott då Hans Majestät Konungen tog Läs mer
  • Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

    Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

          TVÅ FONDER - nordiska bilaterala kulturfonder och deras bakgrund 1918.   Inom Norden finns en rad mindre kända nordiska bilaterala kulturfonder och föreningar som liksom Samfundet Sverige-Island verkar för att utveckla Läs mer
  • The Fischer Center Selfoss Foundation

    The Fischer Center Selfoss Foundation

      Den 11 juli 2013 kl 17 lokal tid var det 41 år sedan Spassky spelade 1.d4 i det första partiet i Reykjavik. I Selfoss invigde Illugi Gunnarsson det som på isländska heter Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här