Artiklar Mycken läsning på tema Island

 

 

 

 

Ur Eldprästens liv

 

En fråga Bernt ställde om musik på Island fick mig att ta fram Prosten Jón Steingrímssons självbiografi. Översatt av Vimar Ahlström gavs den ut i Lund 1956, en källa att ösa ur (322 sidor).

 

Jón Steingrimsson föddes 1728 i Skagafjarðarsýsla på Nordlandet, miste ung sin far, men fick trots fattigdom skolgång på Hólar. Han tänkte sig studier i Köpenhamn, men gifte sig och flyttade som bonde 1756 till Sydlandet där han prästvigdes. Efter många besvär i Mýrdalur blev han prost i Skaptafellssýsla och fick pastoratet Kirkjubæjarklaustur. Där predikade han 1783 när lavaströmmen från Skaftáreldar närmade sig och stannade. Jón skrev om förödelsen och sedan sin levnadshistoria och förde anteckningar till sin död 1791.

 

Jón, som nu kallas Eldklerkur, Eldprästen, skrev för sina fem döttrar. Han berättar, ofta detaljerat, om barndomen och skolgången, om strapatsrika resor till häst under ett rörligt liv och om ett otal människor, onda och goda, han mött. Trätor, förtal och tvister försöker han reda ut. Drömmar och uppenbarelser följde honom hela livet, psalmer och sånger roade honom och han tecknade ned, kommenterade och skrev avhandlingar i tidens nyttoanda, om hur man landar en båt i bränningar, om hur man täcker hus med stenhällar och bidrag till den isländska kokboken.

 

Jón skriver att han alltid haft "stor lust och glädje av vacker sång. Fördenskull lärde jag mig instrumentalmusik" (s. 300). En jul for han tillsammans med två skolkamrater till klostret Reynistaður i Skagafjörður "för att se platsen och människorna och musicera på långspel, som jag kunde hantera, och sjunga med dem, varav klosteradministratorn var mycket road" (s. 71). Klostret var nerlagt och jorden kronans, men biskopen kallade Jón till djäkne på gården. Han tvekade och rådfrågade fogden Skúli Magnússon, nu känd som Reykjaviks grundläggare. Skúli svarade: "Så är det nog meningen att så skall ske" (s. 71).

 

Jón for till Reynistaður, fick ett bekvämt rum och en tjänsteflicka att hålla hans säng och kläder i ordning. En gång ute i Drangey på fågeljakt och ägghämtning somnade han och hörde "den allra ljuvaste och mjukaste röst sjunga en psalm" (s. 72), vars innebörd han först senare förstod: han skulle undkomma nödåren genom att flytta.

 

Flera färder med packhästar gjorde han över höglandet till Sydlandet för att köpa fisk. Livfullt skildrar han Vestmannaöarna och t.ex. ett besök på Hlíðarendi.

 

"Nu sändes bud efter mig, och jag fördes in i en kammare. Där satt han (husbonden) själv i en dansk länstol, med små dukar och servietter på bägge armstöden. Han var en man med mycket stora och grova anletsdrag och i allo ett aktningsbjudande yttre. På huvudet bar han vit lockperuk, som nådde ned till skuldrorna; han hade blå rock med stora, kulformiga knappar av silver och stödde sig mot en silverbeslagen rörkäpp." [...] "Sedan blev jag bjuden till bords; först serverades te, därpå lades ny duk på bordet, och frukostfaten sattes fram: bröd, ost, kött, sirap, smör och jag minns icke vad. På bottnen av tenntallriken, som jag skulle äta på, låg en träplatta, för att icke knivseggen det allra ringaste skulle snudda vid eller rispa tennet. Vit servett fanns också tillhands såväl som tandpetare, om sådant skulle behövas. Här skulle jag stått mig slätt om jag icke förut varit ute bland folk" (s. 77).

 

Åter till sången. Jón skriver att på Reynistaður samlades husets folk lördagskvällar under slåttern och söndagskvällar, alltifrån Marie bebådelsedag till Mikaelsmässan, klockan sex i kyrkan för att sjunga, "vilket allt är nu bortlagt, och därför går det som det går, att gudsfruktan försvinner hos de flesta" (s. 86).

 

Den stillsamme klosterförvaltaren drack mycket, tre tunnor brännvin om året förslog inte till hushållet, och då väsnades han och misshandlade sin hustru. Hon hette Thórunn Hannesdóttir, född 1718 på Hólar, ägde sällsynt fattningsgåva och skarpsinnighet, minne och iakttagelseförmåga så att hennes styvfar undrade: "Vad hade väl Gud för avsikt med det, Thórunn, att du icke blev pojke? Du fattar allting och kommer ihåg allting" (s. 235). Två barn hade hon och väntade det tredje när förvaltaren dog. Jón fick ta över driften av gården, barnet föddes, men Thórunns förtvivlan var stor. Djäknen och hans tjänsteflicka turades om att vaka med ljus hos henne och öppenhjärtigt berättar Jón hur han tröstade Thórunn, "så att min lilla dotter Sigriður blev till före laga tid" (s. 92). Kring arvsskiftet blev det bråk och skandal, men Jón och Thórunn vigdes Mikaelsmässan 1753. "Vid gästabudet sutto 90 man till bords, och hur mycket som därvid gick åt av mat och öl den halva månad som det varade kan jag ej uppge" (s. 95). Förråden sinade, men ur ån framför gården drogs då 60 laxar vilket aldrig skett förr.

 

Under två nödår bodde familjen i Skagafjörður, men 1755 for Jón med sin bror till Sydlandet där Thórunn ägde jordar. När de kom till Skógar rådde det becksvart mörker på grund av askregnet från vulkanen Katla. Nu finns i museet där en kista av mahogny som tillhört Jón Steingrímsson. Över vintern bodde Jón på Hellar i en grotta, som han förstorat så att han fick plats med säng, bord, bänk och packning. Där övade han tyska och gjorde ett register till ett tyskt lexikon. Jón var road av fårskötsel, men inte av kreatur, och av att förbättra hus, gräsvallar och gärdesgårdar. Han lärde om fiske och fågelfångst och lyckades väl som båtförare trots svåra landningsplatser vid Dyrholaey. Familjen samlades på Hellar och efter prästvigning i Skålholt 1760 fick Jón gården Fell, som han också byggde upp och förbättrade. För detta fick han kunglig medalj.

 

När han beskriver sina 17 år som präst i Mýrdalur präglas de av kiv och strid, någon rakade taglet av hans ridhäst och skar knapparna ur hans prästrock. Många, särskilt kvinnor, var dock hjälpsamma. Hos en fick han t.ex. förvara en brännvinsflaska att stärka sig med och hon gömde den för sin man i skyrkaret.

 

Vid oväder gick det inte att fiska, och folk hade litet att äta. Själv hade Jón vid ett tillfälle bara smör och bensylta, gelé kokt på ben, men lyckades köpa fisk. När han förgäves bett välbärgade bönder om mat till fattiga noterar han att Guds straff föll över deras barn som nödgades äta hästkött och till slut dö av svält.

 

Till Jóns hushåll hörde 17-20 personer och ofta två, tre sjuklingar. Han var intresserad av läkekonst och vännen Bjarni Pálsson, landphysicus, försåg honom med läkemedel och instrument. Jón förlöste kvinnor, gjorde operativa ingrepp och lade förband. Han kokte t.ex. gröt av maskros-blad till sjuka och införde i sitt pastorat bruket att plocka islandslav till nödföda. Efter sitt femtioandra år kände Jón kroppskrafterna vika, Thórunn var sjuk och prövningarna många. Då började han "mer än annat syssla med gudeliga ting, samla sånger, psalmer som gammalt folk kunde och som jag såg eljest skulle försvinna med dem" (s. 139). Mycket upptecknade han efter sin hustru, som vuxit upp med seden att läsa sagor och rimor under kvällsvakan, så att Jón knappt visste en saga där han inte kände till gången och innehållet. Varje år, under 32 år, hörde han en ny psalm eller sång av henne. Som barn hade Jón varit hos sin faster som också var kunskapsrik. "Hon kunde hela Visnabók utantill och mycket annat av vården" (s. 26). Nu samlade han sånger och böner från forntiden och katolska tiden och andra psalmer, sånger och dikter.

 

Liksom mor och mormor hade döttrarna alla vacker och behaglig sångröst. De lärde sig tvesång och kunde sjunga många psalmer och konstmässiga melodier, både sinsemellan och med andra. En gång lät Jón dem sjunga för sig och fängsla sinnet så att han inte kände något ont medan en böld värkte ut i handloven.

 

Vid 11 års ålder mötte Jón danskar, holländare såg han vid en gudstjänst och engelsmän i Hafnarfjörður 1772. Det var ombord på det fartyg som Uno von Troil och Daniel Solander färdades med. "På bordet låg en öppen bok, vari ej fanns annat än linjer och noter som angåvo melodier" (s. 301). Utlänningen tog instrumentet och spelade ett dansstycke. Engelsmännen rörde sig i takt och skrattade åt Jón som också gjorde det. Dansmusik var han inte van vid och omtalar annars inte. Varken sång eller musik nämns t.ex. vid två av döttrarnas bröllop 1778 som han lyckades hålla med 90 bordsgäster, "utan att det som åtgått lämnade djupare märken efter sig i mina förråd än ett hugg i vattnet" (s. 175).

 

Samma år flyttade Jón till Kirkjubæjarklausturs pastorat längre österut och gården Prestbakki där han nu åter satte igång med att rusta upp de många hus som hör till en isländsk torvgård. En köksträdgård anlade han och släpade sten till vägar och gärdsgårdar.

 

karta

 

Pingstdagen 1783, efter järtecken och sanndrömmar, kom katastrofen med vulkanutbrott i Laki. "...jorden och husen skakade och skälvde, åskorna skrällde, eldslågor flög omkring; mörkret var så tjockt runt om, att man kunde ta på det" (s. 179). Folk och fä dog av förgiftning och svält och Jón fick låna ut sin enda häst att bära lik till kyrkan. Hemmet var utblottat då hans Thórunn dog 1784. Där fanns varken olja till lampan eller talg till ljus, gården var iskall och Jón sömnlös och håglös. Han anklagades dessutom för att orättmätigt ha delat ut insamlade medel till de fattiga och var tvungen att be att få slippa process och rättegång.

 

En dotter föreslog Jón ett gifte och han reste västerut för att fria, men fick nej. På hemvägen såg han på en gård i Borgarfjörður ett vackert långspel, som husmodern ägde och hanterade. "Men när jag försökte, kunde jag ej för den bedrövelse som bodde inom mig och hågkomsten om forna dagar. Hon såg det, tog instrumentet och spelade själv några mycket vackra stycken, varvid mitt livsmod vände tillbaka och en säregen ro kom över mig" (s. 302).

 

Jón fann dock, 1787, en andra hustru i den unga Margrét Sigurðardóttir, syster till en av svärsönerna, också hon hade en vacker sångröst. Med ett njurlidande kände Jón efter allt arbete med sten och hus kroppslig trötthet och nedbrutenhet. Han skrev till biskopen om att få en kapellan till hjälp och även en tunna mjöl, ty de hade mest rödalg, kvannerot och isländskt rågmjöl att leva av.

 

När Jóns far, 37 år gammal, låg på dödsbädden framsade han Hallgrímur Peturssons passionspsalmer. Nu när Jón känner sig åldrig berättar han hur andra tagit farväl.

 

Den blinde prästen Daði hade bett honom komma för ett avsked. Han följde honom ut, de bad för varandra och den gamle sjöng honom ur gårdsplatsen, tog upp versen tre gånger. Jón tillägger att denna gamla troskyldiga sed så gott som kommit ur bruk. Vännen Bjarni Pálsson ville inte ta farväl vid bädden utan i kammaren. "Nu dricker jag med dig vår sista avskedsskål och skålen för min död" (s. 245). Han lät så hustrun, assistenten och tjänsteflickan ta upp en vers. "Den sjöngs konstnärligt och fulltonigt, ty de voro allesamman goda sångare" (s. 246). Jón sjöng därefter.

 

Jón mindes en gudstjänst på Thingvellir med fyra skickliga sångare, präster, i koret. Tre unga sångare föll in i basen från en bänk framför kordörren, medan amtmannen med tre andra sjöng melodistämman i kvinten under. "Jag hade aldrig förr hört så underbar och vackert nyanserad sång och har icke heller sedan hört det, och jag blir alltid gripen när jag tänker därpå. 0, hur skall det icke vara en gång i det eviga livet!" (s. 301). "Nu, efter vulkanutbrottens förödelse, önskar jag icke längre musik, på grund av de mångahanda bekymmer, som då hopade sig över mig" (s. 302).

 

Jón var sjuk, men lyckades ibland ta sig till kyrkan och hålla gudstjänst. Barn och vänner kom att ta farväl och han avslutade 1790 sina sju böcker, ordnade dikterna han samlat, mer än 300 verser, och räknade sina ämbetsförrättningar: "jag har inalles döpt 309 barn, jordfäst 358 personer, konfirmerat 300, sammanvigt 69 par. Och tackar jag så Gud för hela mitt förflutna liv" (s. 308).

 

Stockholm Studies in Scandinavian Philology 15:
Prosten Jón Steingrímssons Självbiografi översatt av Vimar Ahlström. Inledning av Sven B.F. Jansson och Elias Wessén. Lund 1956.

 

 

T E X T :
NANNA HERMANSSON

 


Texten i denna artikel är ett särtryck ur
BERNTS BOK
En vänbok till BERNT OLSSON
på 60-årsdagen 22 januari 1995
(ISBN 91-972383-1-7)

Strängnäs 1995
tr. Eskilstuna

 

Bernts Bok
Bernts Bok
Bernts Bok

 

 

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

 

Fler artiklar...

  • John Swedenmark hos Isländska sällskapet 2017

    John Swedenmark hos Isländska sällskapet 2017

          Diktens väsen kommer från hjärtat.   På årsmöte i Isländska sällskapet den 4 maj 2017 i Uppsala höll översättaren John Swedenmark ett föredrag om sina isländska översättningar.   Isländska sällskapet grundades 1949 och har till uppgift att främja studier av isländskt språk Läs mer
  • Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2017

    Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2017

          ÖVERSÄTTNINGEN som ännu inte hittat ett förlag.   Linda Vilhjálmsdóttir är den ena nominerade från Island till Nordiska rådets litteraturpris med diktsamlingen Frelsi, som fick Isländska litteraturpriset i fjol. John Swedenmark har gjort den svenska översättningen, som ännu inte hittat nåt förlag. Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73

Senaste artiklar...

Mest lästa artiklar

  • Islands historia i korta drag

    Islands historia i korta drag

          ISLANDS HISTORIA - i korta drag.   En kortfattad Islands historia   Gunnar Karlsson: Islands historia i korta drag. Översättning från isländska Ylva Hellerud. Mál og menning, Reykjavík. 2010. Mál og Läs mer
  • Karta Island - praktisk A4 karta

    Karta Island - praktisk A4 karta

      Här kan du se en karta över Island. En praktisk karta över hela Island i A4 storlek, lämplig att ha om du vill veta platsnamn eller planera en rundresa. Filen öppnas som Läs mer
  • Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

    Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

          TVÅ FONDER - nordiska bilaterala kulturfonder och deras bakgrund 1918.   Inom Norden finns en rad mindre kända nordiska bilaterala kulturfonder och föreningar som liksom Samfundet Sverige-Island verkar för att utveckla Läs mer
  • The Christian Signification of the Ramsund Carving

    The Christian Signification of the Ramsund Carving

          Sigurdsristningens kristna innebörd Inledning av Nanna Hermansson På konferensen om ballader i Tórshavn i juli 2015 nämnde Peter Andersen ristningen på Ramsundsberget i Sörmland, den så kallade Sigurdsristningen. Han antydde Läs mer
  • Skald och kung

    Skald och kung

      Den isländske skalden Þórarinn Eldjárn hedrade kung Karl Gustav med ett hyllningskväde den 18:e november 2014.   Det finns en traditionell bakgrund till besöket på Stockholms slott då Hans Majestät Konungen tog Läs mer
  • The Fischer Center Selfoss Foundation

    The Fischer Center Selfoss Foundation

      Den 11 juli 2013 kl 17 lokal tid var det 41 år sedan Spassky spelade 1.d4 i det första partiet i Reykjavik. I Selfoss invigde Illugi Gunnarsson det som på isländska heter Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här