Artiklar Mycken läsning på tema Island

 

 

Det har funnits två järnvägssystem på den vackra och natursköna ön: i Reykjavik och Kárahnjúkar. I Reykjavik byggde man ut hamnen i början av 1900-talet och anlade en industribana för transport av schaktmassor, sten med mera. I Kárahnjúkar började islänningarna 2002 bygga ett kraftverk och för transport av tunnelarbetare och diverse material anlades spår i en del tunnlar.

 

Järnvägen i Reykjaviks hamn

För utbyggnad av kajer och vågbrytare mellan hamnen och ön Örfirisey anlades 1913 ett 900 mm järnvägsnät för transport av schaktmassor, sten, sand med mera. Ett spår byggdes från Öskjuhlíð och ett annat till Skólavörðuholt. Total spårlängd uppgick till 12 km. Varje ånglok gjorde upp till 25 resor under ”glansperioden”. Driften pågick till 1917 av ”Reykjavik Town Council”, vilket ungefär motsvarar kommunen. Hamnarbetena fortsatte fram till 1928 och de båda ångloken gjorde god tjänst fram till dess. När spåren revs är inte klart men bägge ångloken är bevarade i Reykjavik.

Det tvåaxliga ångloket Minør, tillverkat som nr 129/1892 av Arnold Jung Lokomotivfabrik GmbH, Jungenthal, Kirchen a.d. Sieg i Tyskland (Jung) och ursprungligen sålt till R. Dolberg **2 i Rostock, Tyskland. Spårvidden är 900 mm.
Enligt en dansk källa köptes ångloket av N.C. Monberg i Köpenhamn, men exakt vad ångloket användes till där har jag inga uppgifter om. Systerloket 130/1892 (se nedan) användes för arbeten vid byggandet av frihamnen i Köpenhamn, varför man kan misstänka att även 129:an gjorde tjänst här.

bild

Minør fick en ny ångpanna med Jung nr 1592/1910, såld till ”Momberg” i Köpenhamn, vilket framgår av Jung-listan. Namnet avser nog Monberg. I mars 1913 anlände ångloket till Reykjavik och en månad senare sattes det i drift och var så fram till 1917. Senare avställdes det i hamnen. 1984 uppges ångloket stå i ett lager i Ártúnshöfði. Numera står det väl restaurerade ångloket utomhus nere vid hamnen, alldeles intill hamnbassängen – ett öde som tyvärr en del andra ånglok har mött. Bättre hade det varit om ångloket fick stå på samma plats inomhus som 130: an. På ett foto taget okänt år syns tillverkningsskylten ovanför namnet men idag är den borta.

 

Pionér

Det andra tvåaxliga ångloket Jung 130/1892 levererades också till R. Dolberg i Rostock men enligt den danska källan såldes det samma år till entreprenören N. C. Monberg i Köpenhamn i samband med arbetena i frihamnen 1892–94. Loket fick det trevliga namnet Pionér och fick samma utseende som Minør.

N. C. Monberg använde Pionér mellan 1895 och 1897 vid schaktningsarbeten i samband med byggandet av Østerbro station i Köpenhamn. En ny ångpanna med Jung nr 1591/1910 ilades av Monberg, vilket sannolikt medförde att entreprenören kan ha använt loket vid några andra schaktningsarbeten mellan 1897 och 1910. Eller har det bara stått avställt i tretton år. Sommaren 1913 kom detta ånglok också till Reykjavik och användes vid hamnarbetena tillsammans med systerloket. 1920–22 använt vid hamnutbyggnadens andra etapp och 1925–28 etapp tre. Mellan 1928 och 1961 avställt i hamnen och sistnämnda år uppställt på en utställning i samband med firandet av Reykjaviks stadsrättigheters 175-årsjubileum. Efter detta stod ångloket utomhus vid Reykjaviks stadsmuseum fram till 1975. Numera står ångloket uppställt i restaurerat skick inomhus vid friluftsmuseet Árbæjarsafn i utkanten av staden. Tyvärr har tillverkningsskylten försvunnit och på dess plats sitter skylten Jung 1591/1910, vilket alltså är numret för den nya ångpannan. Bägge ångloken har dubbla buffertar.

 

Märkligt nog figurerade Pionér också i Trelleborg! I arbetarrörelsens arkiv därstädes finns en pärm och vid ett foto kan man läsa följande: ”Danskarna Manberg och Gunnarsson hade dessa arbeten omhand, den ene muddringen, den andre grävningen och utfyllningen. På bilden Lundblad med tipplaget. Asp med loket. Materialen kom från Danmark”.

 

Arbetena i Trelleborg avser muddringen vid utbyggnad av hamnen och ”Manberg” är säkert en felskrivning av Monberg, som också fick arbeten utförda i Sverige. Fotot är ej daterat men torde sannolikt ha tagits på 1910-talet innan loket skeppades över till Island. 1897 tillkom färjeförbindelse med Sassnitz och året därefter öppnades dåvarande Malmö-Kontinentens Järnväg. 1909 påbörjades tågfärjetrafiken samtidigt som hamnen byggdes ut. Två motorlok (Orenstein & Koppel) användes vid nästa större hamnutbyggnad men det var inte förrän 1937 då dessa sattes i drift.

 

Järnvägen i Kárahnjúkar

Den andra järnvägen på Island är av betydligt mer yngre datum. 2002 påbörjades ett större elkraftverksbygge på östra delen av ön. För transport av tunnelarbetare, material med mera anlades ett järnvägsnät och som dragkraft användes diesellok. Tre tunnelborrmaskiner (TBM) användes och för varje TBM fanns ett tågsätt som transporterade – förutom personal – även diverse materiel som behövdes för TBM. Två av tunnelborrmaskinerna har nu borrat färdigt. Men med den tredje borras en vattentunnel, som beräknas bli färdig våren 2008. För transport av materiel och personal används här fortfarande tåg. Kraftverket togs i drift 2007 men är inte helt färdigbyggt förrän 2009. Det skall leverera 690 megawatt. En del elkraft är avsedd för Fjarðaál aluminiumsmältverk som skall byggas i Reyðarfjörðurs hamn. Detta gigantiska projekt har naturligtvis utsatts för en hel del kritik, speciellt från miljövänner.

År 2004 inträffade Islands första järnvägsolycka! Tre arbetare skadades lindrigt vid TBM 1 då ett tågsätt med arbetare kolliderade med ett annat tågsätt som transporterade cement.

 

Järnvägarna som ej blev av

För drygt hundra år sedan eller närmare bestämt 1906 fanns planer på en järnväg från Reykjavik upp till Þingvellir och sedan ner till Selfoss, en sträcka på totalt omkring 85 km. Något senare, 1924, föreslogs en kortare bana från Reykjavik direkt till Selfoss. Längd cirka 60 km. Dessa båda förslag finns på en karta som kan laddas ner från Internet.

Ett betydligt nyare förslag är en järnväg mellan Reykjavik och flygplatsen i Keflavik, en sträcka på 50 km, men bussar och taxibilar kommer nog fortsätta att transportera passagerare till och från flygplatsen.

 

T E X T
Janis Priedits
e-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
En tidigare version av artikeln är publicerad i Skånska Järnvägar, nr 3, 2007.
Artikel också publicerad i Gardar XXVIII (2008).
F O T N O T
**2 Möjligen R. Dolberg, agent, Machinen- und Feldbahnfabrik, Rostock/Dortmund [red.]

 

 

SUMMARY

Railways in Iceland

There have been two railway systems in Iceland, one of which is still used. Neither has formed part of the public transport network. In 1913 a railway totalling 12 km and operated by two steam locomotives, Minør and Pionér, made in Germany and bought from Denmark, was constructed to transport building materials and suchlike, when the Reykjavik harbour was enlarged. Both the locomotives were used till 1928. They are preserved in Reykjavik, Minør is outdoors at the harbour and Pionér indoors at the open-air museum Árbæjarsafn.

The other railway is a great deal younger. A diesel-operated light railway was built in 2002 in connection with the Kárahnjúkar hydro-electric project in north-east Iceland for transporting workers, equipment and supplies for the hydropower project. Three giant tunnel boring machines have been used. Now only one is in operation, drilling a water tunnel, which is supposed to be finished in the spring of 2008. Railway trains are still in operation here, transporting materials and workers. The power station came into operation in 2007 but will not be finished entirely until 2009.

A mainline railway was proposed in 1906 from Reykjavik to Þingvellir and from there to Selfoss, and in 1924 there was another proposal: a railway from Reykjavik direct to Selfoss. The projects came to nothing, however. More recently there have been proposals to build a passenger railway from Reykjavik to the airport in Keflavik, a distance of 50 km, till now without success.

 

 

 

Kommentarer eller frågor på artikel ?

 

 

Fler artiklar...

  • John Swedenmark hos Isländska sällskapet 2017

    John Swedenmark hos Isländska sällskapet 2017

          Diktens väsen kommer från hjärtat.   På årsmöte i Isländska sällskapet den 4 maj 2017 i Uppsala höll översättaren John Swedenmark ett föredrag om sina isländska översättningar.   Isländska sällskapet grundades 1949 och har till uppgift att främja studier av isländskt språk Läs mer
  • Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2017

    Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2017

          ÖVERSÄTTNINGEN som ännu inte hittat ett förlag.   Linda Vilhjálmsdóttir är den ena nominerade från Island till Nordiska rådets litteraturpris med diktsamlingen Frelsi, som fick Isländska litteraturpriset i fjol. John Swedenmark har gjort den svenska översättningen, som ännu inte hittat nåt förlag. Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73

Senaste artiklar...

Mest lästa artiklar

  • Islands historia i korta drag

    Islands historia i korta drag

          ISLANDS HISTORIA - i korta drag.   En kortfattad Islands historia   Gunnar Karlsson: Islands historia i korta drag. Översättning från isländska Ylva Hellerud. Mál og menning, Reykjavík. 2010. Mál og Läs mer
  • Karta Island - praktisk A4 karta

    Karta Island - praktisk A4 karta

      Här kan du se en karta över Island. En praktisk karta över hela Island i A4 storlek, lämplig att ha om du vill veta platsnamn eller planera en rundresa. Filen öppnas som Läs mer
  • Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

    Dansk-Islandsk Kulturfond och Sáttmálasjóður

          TVÅ FONDER - nordiska bilaterala kulturfonder och deras bakgrund 1918.   Inom Norden finns en rad mindre kända nordiska bilaterala kulturfonder och föreningar som liksom Samfundet Sverige-Island verkar för att utveckla Läs mer
  • The Christian Signification of the Ramsund Carving

    The Christian Signification of the Ramsund Carving

          Sigurdsristningens kristna innebörd Inledning av Nanna Hermansson På konferensen om ballader i Tórshavn i juli 2015 nämnde Peter Andersen ristningen på Ramsundsberget i Sörmland, den så kallade Sigurdsristningen. Han antydde Läs mer
  • Skald och kung

    Skald och kung

      Den isländske skalden Þórarinn Eldjárn hedrade kung Karl Gustav med ett hyllningskväde den 18:e november 2014.   Det finns en traditionell bakgrund till besöket på Stockholms slott då Hans Majestät Konungen tog Läs mer
  • The Fischer Center Selfoss Foundation

    The Fischer Center Selfoss Foundation

      Den 11 juli 2013 kl 17 lokal tid var det 41 år sedan Spassky spelade 1.d4 i det första partiet i Reykjavik. I Selfoss invigde Illugi Gunnarsson det som på isländska heter Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25

ISLAND

- inte bara Reykjavík

En resa till Island är inte bara ett besök till Reykjaviks huvudstadsområde

 

Héðinsfjörður


Ni som ännu inte besökt isens och vulkanernas ö ska passa på att resa till Island nu. Island attraherar fler och fler besökare varje år. Är det inte dags att upptäcka varför? Luta dig tillbaka och låt oss på Islandia ta hand om din resa till Island.
Tack vare goda kontakter, god lokalkännedom och förmånliga kontrakt med leverantörer i USA och på Island kan vi erbjuda både individuella- och gruppresor till bra priser. Vi på Islandia lägger stor vikt vid personlig och bra service till våra kunder.

 

ANNONS

 

Denna inloggning är bara för medlemmar med rättigheter som front-end administrator.

Inloggning backend för administrator och webmaster

Inloggning administrator här